Skolinspektionen har visat att det är stora skillnader i bedömningen av de nationella proven mellan lärare och skolor. Det är problematiskt då ett huvudsyfte med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis betygsättning.

En statlig utredning föreslår att Skolverket från 2018 ska påbörja en försöksverksamhet med digitaliserade nationella prov där vissa provuppgifter bedöms externt. Rätt konstruerat kan ett digitalt provsystem för de nationella proven bli ett kraftfullt verktyg för en likvärdig bedömning över hela landet.

Läs också: Så ska regeringen digitalisera skolan – programmering från första klass

Det finns goda erfarenheter från den internationella gymnasieutbildningen International Baccalaurate (IB) av system som säkerställer en likvärdig bedömning. När IB-eleverna skrivit prov bedöms dessa av externa examinatorer. Varje examinators bedömning granskas av en senior examinator, som i sin tur granskas av examinationsgruppens ledare.

Denna granskningsprocess underlättas av att proven är digitaliserade. Ett och samma elevsvar skickas i ett digitalt system till många examinatorer och därmed kan nivån på bedömningen jämföras och granskas. Examinatorer vars bedömning avviker får stöd och instruktioner eller får, i vissa fall, inte fortsätta att bedöma prov.

Systemet värderar även examinatorernas skicklighet att bedöma olika typer av uppgifter och fördelar elevsvar utifrån denna skattning. På så vis tilldelas examinatorerna de uppgifter som de är bäst på att bedöma.

Det här är en artikel från IDG Opinion

Vill du också tycka till om något? Så här gör du.

Ett svenskt system för digitaliserade nationella prov bör konstrueras på ett liknande sätt. Eleverna svarar på uppgifterna i ett digitalt system. Elevsvaren fördelas därefter (inom systemet) till examinerande lärare i hela landet.

Lärarna bedömer elevsvaren och noterar bedömningen i det digitala provsystemet. Genom att varje examinerande lärare endast bedömer elevsvar för några av provuppgifterna (och inte hela prov) finns goda förutsättningar för läraren att bli expert på att bedöma just dessa uppgifter.

Systemet bör konstrueras så att vissa elevsvar bedöms av ett stort antal examinerande lärare i hela landet. Dessa uppgifter bedöms även av expertbedömare och lärarna får direkt återkoppling om hur deras bedömning överensstämmer med experternas.

Läs också: Etik och kritik lika viktigt som programmering när digital kompetens lärs ut i skolan

Ingen i arbetslivet förväntas idag skriva ett längre PM, rapport eller ansökan för hand, men i skolan fortsätter vi att kräva av eleverna att de ska skriva uppsatser med papper och penna. För många är de nationella proven i engelska och svenska på gymnasiet sista gången någonsin de skriver en längre rapport för hand. Digitalisering av de nationella proven är nödvändigt för att säkerställa att eleverna behärskar den digitala skrivprocessen och får kompetens att använda digitala skrivverktyg.

Tillvaratar vi de möjligheter digitaliseringen innebär kan vi även säkerställa att den leder till en högre likvärdighet i bedömningen, och därmed även en högre likvärdighet i betygsättningen.

Mikael Brant-Lundin är biträdande rektor och IT-ansvarig för Katedralskolan i Uppsala