När vi surfar runt på diverse sociala forum, plattformar och sajter delar vi hela tiden med oss av våra data på ett eller annat sätt. Men inställningen till informationsinsamlingen har så sakteliga förändrats de senaste åren. Och trenden visar att människor blir allt mer positiva till såväl insamling som användande av digital information.

2015 ställde analys- och kommunikationsbyrån Insight intelligence frågor kring människors attityder till datainsamling. Då svarade 60 procent att de såg den ökade insamlingen och användningen av personliga data som något negativt för dem som privatperson. 16 procent sa sig vara positiva. Två år senare ställdes samma fråga, då var fördelningen 54 respektive 25 procent.

Läs också: Hantering av personuppgifter ett minfält – företagets varumärke står på spel

Men det handlar också om vad informationen används till. Oron för att den ska användas på ett felaktigt sätt har ökat bland de tillfrågade. 2015 var det 22 procent som sa sig vara oroliga för att digital data användes på ett sätt som de inte var bekväma med. 2017 var den siffran 39 procent. I år är det lika många som säger sig vara oroliga som inte är det.

Oron är högst bland de äldre i undersökningen, de mellan 65 och 70 år. Personer mellan 16 och 29 tycks inte oroa sig i samma utsträckning, de ligger under snittet på 29 procent.

– Här har de företag som arbetar med hanteringen av privat information digitalt en möjlighet att genom tydlig kommunikation skapa förtroende för sina användare. Frågan om digital integritet kommer att bli en allt viktigare konkurrensfördel, säger Lukas O Berg, vd på Insight Intelligence.

Frågan är om denna oro leder till att människor struntar i en tjänst eller väljer att avstå från vissa funktioner. Enligt rapporten säger en majoritet att de gjort någon form av aktivt val för att begränsa informationen som samlas in. Närmare fyra av tio säger att de installerat en ad blocker, alltså ett tillägg som blockerar annonser på internet. 24 procent svarar att de avslutat en tjänst eller dylikt för att de tycker att den varit för integritetskränkande. Att säga att folk generellt skulle vara beredda att betala för säker data går däremot inte att säga. 35 procent säger ja, 41 procent svarar nej och 23 procent vet inte eller har inte svarat på frågan.

För att Internet of things ska ha en fungerande plats i samhället krävs data, det är ofta själva kärnan i många av produkterna. Där beror det ofta på syftet om människor är bekväma med delning eller ej. Omkring en tredjedel, mellan 31 och 33 procent säger att de kan tänka sig att dela information om sina vanor då det handlar om att underlätta hushållsarbete, få bättre information om sin hälsa eller att göra det enklare att handla.

Läs också: Microsoft ger efter för kritiken – berättar nu exakt vilka data Windows 10 samlar in

Lika mycket som det handlar om vad som samlas in, handlar det om vem som samlar in. Banker och offentlig sektor tillhör de aktörer som har högre förtroende, följt av försäkringsbolag, betaltjänster och vårdföretag. Nyhetsmedier, sökmotorer och sociala medier återvinns i botten av samma lista.

Undersökningen har genomförts i samarbete med advokatfirman Lindahl, Cybercom group, medlemsorganisationen IAB Sverige samt Sveriges kommuner och landsting. 1 000 har tillfrågats via Sifos webbpanel.