Universum är å ena sidan omöjligt att förstå sig på, att ens försöka inse dess omfattning lämnar människor helt vimmelkantiga. Men det är också data, avstånd, materia och beräkningar som kan göras om till bilder. Data som kan visualiseras.

Björn Thuresson är föreståndare på visualiseringsstudion Vic på Kungliga tekniska högskolan. Tillsammans med kollegan och forskningsingenjören Robin Palmberg tar han med undertecknad och en grupp studenter ut på en resa i världsrymden, en resa bakåt i tiden. Vi passerar månen, Saturnus och lämnar till sist vårt solsystem, vi lämnar Vintergatan och hamnar till slut vid universum utkanter. Det är inte utan att klassrummet med plywoodtäckta fönster faller i glömska.

Resan är imponerande, trots att vr-resorna blivit ett relativt frekvent inslag i arbetsvardagen. Poängen här är att visa hur data kan visualiseras, hur den kan göras begriplig. För det är vad studenterna och forskarna ägnar sig åt inne i visualiseringsstudion. På senare tid allt mer i virtuell och förstärkt verklighet, vr och ar. Metoderna är viktiga, men än mer viktigt är att veta vad man ska göra med information och varför den ska användas.

– Det är en nyckelkomponent, en insikt om data och vad man vill göra med den. Utan det finns ingenting. Problem kan inte bara lösas med teknik, man måste veta nyttan och varför, säger Björn Thuresson.

Läs också: Forskarna har hittat lösningen: nu kan datorer samarbeta bättre än människor

Han har varit med sedan starten för fem år sedan då visualiseringsstudion öppnade, VIC. En förkortning för Visualisation interaction collaboration. En labbmiljö där det i dag jobbar mellan 10 och 50 personer, studenter så väl som forskare och internationella gäster.

– Det kan bli väldigt intensivt. Vi har gjort så mycket som vi får göra med lokalerna, men det är kulturminnesmärkt så det har sina begräsningar, säger han.

Forskning kring visualisering av data har däremot några fler år på nacken, från mitten av 80-talet. 20 år senare, under det tidiga 2000-talet bestämde sig en rad organisationer, däribland Vinnova för att gemensamt satsa på ett tvärvetenskapligt forskningsområde under namnet visualiseringsprogrammet. En del i satsningen innebar att ett antal mötesplatser för nätverk skapades i Göteborg, Norrköping och Stockholm. Var och en med sitt särskilda fokus.

– I Göteborg knöts det till den gamla industrin, som bilindustrin. I Norrköping till SMHI och nära samarbeten med Linköpings universitetssjukhuset. På KTH och i Stockholm blev det fokus på startup och spelbranschen, det som kännetecknar vår region, säger Björn Thuresson som själv har en bakgrund inom film och media men i dag undervisar och forskar på området.
Delar av anslagen la grunden för det som kom att bli Vic-studion. En studio som sett starten på flera framgångar inom den svenska spelindustrin, utrustad med specialbyggda skärmar och andra verktyg för att skapa allt från spel till interaktiva grafer för näringslivet.

I dag sitter fler och fler företag och organisationer på stora mängder data. Information som de inte alltid vet hur de ska hantera. In kommer forskarna. Här har de tagit fram ett antal olika beräkningsmodeller och verktyg för att sortera upp och göra data begriplig. Ett exempel är Vinnova, myndigheten som ska främja och finansiera innovationsprojekt. Något som bland annat sker inom ramarna för EU:s forskningsprojekt Horizon 2020. Problemet är bara att all information om vem som får pengar för vad ligger i långa excel-ark som helt enkelt inte går att överblicka.

Här har studenterna skapat en modell för att dela upp informationen i olika segment. Uppdelning för olika länder, vilka universitet har fått pengar från Horizon 2020, hur mycket och för vad. Nu går det att göra jämförelser och gå ner i detalj i dataseten. För att inte tala om att se vilka pengar som kan bli tillgängliga när brittiska universitet inte längre kan räkna med projektpengar från EU.

Visualisering av Horizon 2020
Här visualiseras vilka högskolor som tilldelats pengar inom EU-projektet Horizon 2020.

– Man begriper innehållet och ser hur samarbeten kan se ut. Det viktiga är att ingen värdering görs i verktyget, det är viktigt att vara ärlig och hela tiden visa varifrån informationen kommer, säger han.

Andra som tagit vara på den kunskap som finns är bioteknologer som fått ett verktyg för att kartlägga gener och arter. Ett slags släktträd för i det här fallet lövträd. Andra användningsområden är hur de skapat ett system över samtliga Nobelpristagare. Det går att se hur många universitet som fått priset, hur kopplingar och samarbeten ser ut, detaljerade uppgifter om varje pristagare.

Släktträd över lövträd
Här visualiseras hur olika lövträd är släkt med varandra.

Kanske låter det inte så mastigt. Och det är det inte heller, men poängen är att information inte måste vara krånglig. Det ska bara göras tillgängligt.

Vic-studion vilar på tre ben, liksom stora delar av den akademiska världen: undervisning, forskning och den så kallade tredje uppgiften. Det vill säga att synas utåt, mot företagen, mot allmänheten och media. Därför har de tillsammans med KTH-bolaget KTH Executive school valt att öppna upp studion för analytiker från ett flertal branscher. Inom ramarna för kursen får de chans att tillsammans med studenter. Men anledningen är också en ökad efterfrågan från näringslivet, som inte alltid vet vad de ska göra med all data.

– Det handlar om att förenkla, oavsett bransch sitter nästan alla med samma problem: hur når vi ut. Och det är en fråga som blir svårare ju mer komplicerat det blir, säger Niklas Gustafsson, programansvarig på Executive school.

Läs också: Nytt labb i Luleå mäter hjärnans undermedvetna för att ta fram ny teknik

Kursen kommer att utgå från exempel.

– Människor som är vana vid att prata mycket, att sätta något i händerna på dem tvingar dem att ta ställning och det är värdefullt, säger Björn Thuresson.

På senare tid har maskininlärning dykt upp som ytterligare ett moment i visualiseringen och arbetet med att skapa interaktiva grafer. Hur man ska få en dator att förstå hur information ska tolkas och bearbetas. En utmaning är efterfrågan på beräkningar i realtid, något som det visserligen finns tekniska hjälpmedel att genomföra. Men det är en verklig utmaning. Insamling och presentation av data är två olika processer och enligt Björn Thuresson kommer de bli bättre på det. Inte minst för att ta till vara alla de sensorer som finns inom industrin och övervakning. Frågar man molnleverantörer är svaret att göra beräkningarna där, i molnet.

Bakom den stora 4k-skärmen finns ett litet kontrollrum, i brist på bättre ord. Där finns de två projektorerna som gör det möjligt att skapa djup i skärmen. För att få rätt bildstorlek i det lilla rummet står de vinklade mot en spegel. Rymden är och förblir en förbluffande plats. Men det är när det är när data blir verklighet som de egentligen framstegen kan göras.