Skolans digitalisering har nu pågått i drygt två decennier, men användningen av professionellt producerade digitala läromedel i undervisningen lyser i stort sett med sin frånvaro. Miljarder har investerats i hårdvara men endast några tiotal miljoner kronor per år går till inköp av digitala läromedel.

Skolverket, statens främsta skolmyndighet, agerar som om digitala läromedel inte existerade. Inte ett enda ord om dem står att finna i skolans styrdokument.

Staten vill behålla sitt auktoritära grepp om skolans undervisning. Direktiv liknande bruksanvisningar, obligatoriska så kallade bedömningsstöd samt allehanda ”lyft” i form av mer eller mindre påtvingade fortbildningsprogram ska likrikta undervisningen. Statens anvisningar ska följas och undervisningen blir grå, enahanda och föga inspirerande för eleverna.

Läs också: ”Datorer i skolan gör ingen nytta utan digitala läromedel – inför subventioner”

Vid användning av digitala läromedel framstår många av statens påbud som överflödiga för lärarna eftersom de digitala läromedlen tillhandahåller det stöd och de möjligheter till utveckling som läraren behöver. Skolverket betraktar därför läromedelsproducenterna som konkurrenter. Det är makten över undervisningen det handlar om.

Moderna professionellt producerade läromedel ger lärare och elever stora möjligheter att tillsammans skapa en både stimulerande, individanpassad och effektiv undervisning. Läromedlen är förstås anpassade till gällande läroplaner och övriga styrdokument vad gäller såväl innehåll som pedagogik.

Jämfört med de analoga skolböckerna tillför de digitala läromedlen mängder av funktioner i form av bland annat: alternativa planeringar, anpassningsbara texter, möjlighet att lyssna till uppläsning av texten, interaktivitet, filmer, visualiseringar, simuleringar, test, fördjupningar, möjlighet att komplettera med eget eller annat externt material med mera.

Det här är en artikel från IDG Opinion

Vill du också tycka till om något? Så här gör du.

Läromedelsförlagen har nu en stark tilltro till att marknaden för digitala läromedel inom kort ska öka explosionsartat. Företagen har investerat åtskilliga hundra miljoner kronor i nyproduktion av avancerade digitala produkter under de senaste åren. Detta trots att det totala värdet av försäljning av digitala läromedlen till de svenska skolorna under förra året stannade på omkring åttio miljoner kronor, vilket utgör endast cirka 8 procent av den totala läromedelsförsäljningen.

Bland de företag som nyligen gjort stora investeringar i digital läromedelsutgivning återfinns Bonniers Clio Online, Gleerups, Digilär och NE (Nationalencyklopedien).

Som bakgrund kan nämnas att försäljningen av analoga läromedel har mer än halverats under de senaste decennierna. Förlagen ser konceptet digitala läromedel som en möjlighet till revansch och ett bidrag till en positiv skolutveckling.

De lärare och elever som använder digitala läromedel i undervisning ser fördelarna och är i allmänhet mycket nöjda med produkterna, men det förväntade stödet från skolmyndigheterna uteblir.

Läs också: Kampen om Stockholms skolor går vidare i rätten

Om några månader är det upp till bevis. Skolorna lämnar i dagarna sina beställningar av nya läromedel till läsåret 2017/2018, för leverans i augusti. Förlagen krigar om kundernas gunst och framför allt om att förmå skolorna att anamma de nya digitala läromedlen.

Vad händer om genombrottet för digitala läromedel uteblir? Förmodligen hotar då nedläggning för någon eller några producenter och sannolikheten för att ytterligare någon kollapsar är stor.

Svensk skola riskerar att inom kort gå miste om möjligheten att framöver ha tillgång till professionellt producerade läromedel i undervisningen.

Rolf Ekelund, filosofie magister, lärarutbildad f d läromedelsförläggare