För Jens Rosvall var valet lätt. Det enda sättet att realisera hans affärsidé var att bygga tekniken kring öppen källkod. Han är vd för företaget Netset som säljer webblösningar för bland annat e-handel. För att kunna anpassa lösningarna efter sina kunders it-miljö måste de gå att ändra i och därför måste källkoden vara öppen.

Hans-Olof Sjölinder, vd för SJ-ägda Linkon, brydde sig egentligen inte så mycket om huruvida källkoden var öppen eller inte, men när företaget skulle uppgradera sitt IBM-system valde man ändå att helt lämna det till förmån för Jboss, som bygger på öppen källkod.

– Vi behövde en bra support. Det kunde inte IBM ge oss, säger han.

För Hans-Christer Bergskiöld, vd på tele-operatören Wx3, handlade valet om att hålla kostnader nere och skapa en god marginal.

Skälen för företag att välja öppen källkod varierar alltså, men allt fler gör det i alla fall i varierande omfattning. Det är förvisso omöjligt att säga hur omfattande spridningen är, eftersom en stor del av öppen källkod-programmen sällan syns i orderböckerna.

För fem-sex år sedan var valet snarast en ideologisk markering, men i dag handlar det inte om ideologi. I dag handlar det om affärer.

Vilka produkter som helst
– Företag ser öppen källkod-produkter som vilka produkter som helst i dag. Det som avgör om de ska använda dem är sådant som hur bra de fungerar, kostnader och andra affärsmässiga aspekter, säger Per Andersen på undersökningsföretaget IDC.

Ytterligare en aspekt som spelar stor roll för framgången är att allt fler företag erbjuder tjänster som support till programmen och systemen, så att kunderna får samma trygghet som med ett slutet alternativ.

Eftersom källkoden är öppen är tryggheten å andra sidan på sätt och vis faktiskt ännu större, vilket i sig är en anledning för somliga att välja öppna alternativ. Om tillverkaren av ett proprietärt program lägger ned detsamma upphör också utveckling och support. Ett program baserat på öppen källkod kan i princip vem som helst utveckla.

Öppen källkod har förvisso sina starkaste fästen inom de tre områdena webb, operativsystem och databaser – med programmen Apache Webserver, Linux och My SQL som några av de starkast lysande stjärnorna – men det stannar inte där. I Statskontorets ramavtal för mjukvara finns 80 produkter med öppen källkod inom de flesta tänkbara områden.

– En av anledningarna till att öppen källkod-program har fått en sådan stor spridning är just att de är enkla att få tag på. Du behöver inte gå till din chef och be om pengar. Du hämtar bara programmet och använder det, åtminstone när det gäller sådant som utvecklingsverktyg, säger Kim Andersen som är CTO på Tietoenator.

Då gör de förstås inga avtryck i räkenskaperna, men det räcker att läsa vilken it-inriktad nyhetssajt som helst för att förstå att detta är stort. Nästan dagligen går det att läsa om hur de stora programtillverkarna anpassar sina affärer efter öppen källkod-rörelsen och i somliga fall också startar egna projekt inom den.

Affärsmässiga grunder
Sun Microsystems stod troligen för förra årets största nyhet inom området när de öppnade operativsystemet Solaris och skapade ett öppen källkod-projekt kring det. Somliga menar att beslutet har att göra med att Sun inte skulle ha råd att fortsätta utvecklingen av operativsystemet på egen hand. Det håller Kjell Högström på Sun naturligtvis inte med om. Han säger att beslutet beror på att företaget tror att öppen källkod-modellen gynnar utvecklingen.

– Vi tror starkt att en modell där en open source-community arbetar tillsammans med våra egna utvecklare är det bästa sättet att vidareutveckla Solaris, säger han.

Han pekar också på en annan aspekt:
– Linux har haft ett stort genomslag på Unix-marknaden, vilket har lett till att Unix-sfären har ändrat värderingar som bland annat innebär att de värderar öppenhet högre i dag.

Sun har länge närmat sig öppen källkod-världen, bland annat med kontorspaketen Open Office och Star Office samt Linux. Att Microsoft försöker blidka den på olika sätt är desto mer anmärkningsvärt, men det handlar inte främst om att skapa goodwill, utan att göra bättre affärer.

– Ingen, utom möjligen Sun, anpassar sina strategier till öppen källkod-världen bara för att visa att de gillar den. De gör det på affärsmässiga grunder, för att tjäna mer pengar, säger Laurent Lachal som är analytiker på Ovum.

Listan över tillverkare och andra aktörer som anpassar sig till de nya krav som växer fram ur öppen källkod-rörelsen är lång och alltjämt växande. Den växer av den enda anledningen att företagen inte ska tappa affärsmöjligheter. Öppen källkod må vara en marginell företeelse sett ur ett försäljningsperspektiv, men den som underskattar dess verkliga genomslag lever farligt.