Av
Begreppet cyberspace anses ha myntats av författarna Bruce Sterling och William Gibson. De sökte efter ett ord som skulle associera till rymden och som samtidigt kunde kopplas till datorernas värld.
Prefixet ”cyber” härstammar från det grekiska ordet kybernetes, som betyder ”styrman” eller ”ledare”. Under 1800-talet används ordet cybernétique i betydelsen statsmannakonst av matematikern och fysikern André-Marie Ampére.
1948 lanserades vetenskapen cybernetik av matematikern och vetenskapsmannen Norbert Wiener. Cybernetiken var ett försök att förklara och kontrollera beteendet i olika system, från datorer till mänskliga hjärnor. Efter hand kom synsättet även att tillämpas på ekonomiska, administrativa och sociala system. Tanken var att alla typer av system, små och stora, levande eller konstruerade, skulle kunna beskrivas utifrån en cybernetisk modell.
Sedan början av 1960-talet har det vetenskapliga intresset för cybernetiken som en tvärvetenskaplig teori för att förklara allt från datavetenskap till organisationsteori avtagit. Den har ersatts av modernare och mindre övergripande systemteorier. Men ”cyber” fick en renässans när det plockades upp inom sf-litteraturen.
Andra exempel på fenomen som beskrivits i sf-litteraturen och sedan förverkligats är den virtuella verkligheten, som går tillbaka till flera traditioner. Den ena handlar om virtualitet och går tillbaka till skolastiken och filosofen Duns Scotus.
Virtualitetsbegreppet, alltså fenomen som vi anser oss kunna uppfatta, men som antingen inte existerar, eller där vår uppfattning skiljer sig från verkliga förhållanden. togs upp den brittiska matematikern Alan Turing. Han ansåg att man kunde skapa en universell, virtuell datamaskin som i princip kunde utföra vilka logiska operationer som helst.
Denna tanke finns också hos många sf-författare i idén om ”tänkande elektronhjärnor”, och har även banat väg för forskningen kring artificiell intelligens.
Sedan mitten av 90-talet används vr inom en rad områden med enorm potential – till exempel medicin, nöjesindustrin, utbildning, kontor, tillverkningsindustri, forskning och försvar.
Ett annat konkret exempel på en uppfinning som först synts i sf och sedan förverkligats sägs vara telesatelliten. Den beskrevs bland annat av sf-författaren Arthur C Clarke – som skrev klassikern År 2001: en rymdodyssé – långt innan den blev verklighet.
Prefixet ”cyber” härstammar från det grekiska ordet kybernetes, som betyder ”styrman” eller ”ledare”. Under 1800-talet används ordet cybernétique i betydelsen statsmannakonst av matematikern och fysikern André-Marie Ampére.
1948 lanserades vetenskapen cybernetik av matematikern och vetenskapsmannen Norbert Wiener. Cybernetiken var ett försök att förklara och kontrollera beteendet i olika system, från datorer till mänskliga hjärnor. Efter hand kom synsättet även att tillämpas på ekonomiska, administrativa och sociala system. Tanken var att alla typer av system, små och stora, levande eller konstruerade, skulle kunna beskrivas utifrån en cybernetisk modell.
Sedan början av 1960-talet har det vetenskapliga intresset för cybernetiken som en tvärvetenskaplig teori för att förklara allt från datavetenskap till organisationsteori avtagit. Den har ersatts av modernare och mindre övergripande systemteorier. Men ”cyber” fick en renässans när det plockades upp inom sf-litteraturen.
Andra exempel på fenomen som beskrivits i sf-litteraturen och sedan förverkligats är den virtuella verkligheten, som går tillbaka till flera traditioner. Den ena handlar om virtualitet och går tillbaka till skolastiken och filosofen Duns Scotus.
Virtualitetsbegreppet, alltså fenomen som vi anser oss kunna uppfatta, men som antingen inte existerar, eller där vår uppfattning skiljer sig från verkliga förhållanden. togs upp den brittiska matematikern Alan Turing. Han ansåg att man kunde skapa en universell, virtuell datamaskin som i princip kunde utföra vilka logiska operationer som helst.
Denna tanke finns också hos många sf-författare i idén om ”tänkande elektronhjärnor”, och har även banat väg för forskningen kring artificiell intelligens.
Sedan mitten av 90-talet används vr inom en rad områden med enorm potential – till exempel medicin, nöjesindustrin, utbildning, kontor, tillverkningsindustri, forskning och försvar.
Ett annat konkret exempel på en uppfinning som först synts i sf och sedan förverkligats sägs vara telesatelliten. Den beskrevs bland annat av sf-författaren Arthur C Clarke – som skrev klassikern År 2001: en rymdodyssé – långt innan den blev verklighet.
