Bubblans tid ska inte romantiseras, som alla nya branscher karaktäriserades den av många dåliga affärsidéer, något som förstärktes av billiga krediter och investerare som saknade entreprenörskompetens.
En evolution har skett, men evolution betyder inte alltid smartare, starkare och bättre. Det betyder att anpassa sig till sin miljö, frågan är om den miljön är bra att anpassa sig till. En bättre strategi är att anpassa miljön till sig själv, som människan gör till skillnad från djuren.
Det var tidigare mer markant att man såg den globala dimensionen för sina företag, man var stor från början mentalt. Men överlevarna anpassade sig till en miljö där det är svårt att gå från att vara litet/medelstort företag till storföretag. Då tonar man ned visionerna, som ersätts av defensivt tänkande. Det saknas ett förutsättningslöst samtal om hur de bästa förutsättningarna för kreativitet och utveckling skapas, och hur innovationer kan skapa de oväntade möjligheterna. Av döma av seminariet står hoppet nu mer till att politiken måste skapa projekt som länkar samman akademia, offentlig sektor och företag uppifrån.
Det är ett fåfängt hopp. Regeringens försenade it-proposition verkar bli ett sammelsurium av särintressen och småprojekt. En proposition som skrivits av alla och därför är intressant för ingen. Driftiga, visionära och kaxiga entreprenörer behövs för samhällsdebatten – för först med stora visioner kan man lyckas stort. Där finns det goda arvet från tiden före bubblan.
Kanske har vi ännu något att lära av bredbandsjesus och rakbladsfisken?
Waldemar Ingdahl
vd för tankesmedjan Eudox

















