I pilotprojektet har läkarna tillgång till en lista över patientens läkemedel som hämtas från tre olika journalsystem på ett tiotal enheter.
Risk för felmedicinering
De flesta läkare har i dag bara tillgång till en lista över de mediciner de själva eller någon kollega på samma vårdenhet skrivit ut till patienten, vilket innebär en risk för felmedicinering.
Ursprungstanken var att uppgifterna skulle lagras i den nya lagringsplattformen direkt, men det visade sig vara svårt. Informationen från journalsystemen håller inte tillräckligt hög kvalitet för att lagras i databasen.
– Det var svårare än vi trodde att integrera information från gamla journalsystem i den nya databasen, som har höga krav på hur informationen är strukturerad, säger Susanne Möller, projektledare för GVD.
Bristerna i de gamla journalsystemen kan innebära problem även för andra projekt inom GVD. Det blir svårt att överföra information från gamla till nya system utan att behöva kompromissa med kvaliteten.
– En del journalsystem som används i dag registrerar till exempel inte identiteten på den som gör en ändring, trots att landstinget beslutat att så måste ske, säger Susanne Möller.
Utan omväg
I stället väljer landstinget nu en annan väg och utvecklar ett nytt förskrivarstöd som lagrar uppgifter direkt i GVD, utan omvägen via de befintliga journalsystemen.
– En gemensam läkemedelsmodul är något som väldigt många efterfrågar, säger Per-Olof Kaiser, projektledare för pilotprojektet Gemensam läkemedelslista och distriktsläkare på Gustavsbergs vårdcentral.
Pilotprojektet Gemensam läkemedelslista utvärderas under våren, för att få en bild av vad användarna har för nytta av tjänsten. Därefter kommer projektet att ta en ny vändning, enligt Per-Olof Kaiser.
Den nya läkemedelsmodulen ska innehålla förskrivarstödet Janus, som redan används på många håll i landstinget, och i ett första steg uppgifter från Apotekets läkemedelslista.
"Naturligt steg vidare"
– Nu finns flera pusselbitar på plats som gör denna tjänst möjlig. Det är därför ett naturligt steg att gå vidare mot en läkemedelsmodul för hela landstinget eller kanske för nationell användning, säger Per-Olof Kaiser.
En av de nödvändiga pusselbitarna är förutom e-recepten, databasen SIL, Svensk informationsdatabas för läkemedel, som tillhandahåller kvalitetssäkrad, leverantörsobunden information om läkemedel. En annan är landstingets gemensamma katalog- och behörighetstjänst, som krävs för att användare ska kunna identifiera sig.
Utvecklingen av läkemedelsmodulen kommer att börja under detta år.
Kommer landstingets modul att ersätta de läkemedelsmoduler som finns i dagens journalsystem?
– Det är en intressant fråga. Förhoppningsvis blir den här tjänsten så bra att alla vill använda den, men det går inte att tvinga på sjukvården någonting, särskilt inte läkare. Den som gör den bästa läkemedelsmodulen kommer att vinna, säger Per-Olof Kaiser.
Tanken är att den nya modulen ska kunna integreras i journalsystem eller användas separat. Det är viktigt inte minst för små privata vårdgivare, som inte kan investera i stora system.
Landstinget kommer inom kort att fatta beslut om att starta utvecklingen av läkemedelsmodulen. Beslutet är inte kontroversiellt, utan ses som en naturlig utveckling av den gemensamma läkemedelslistan, enligt Per-Olof Kaiser.
Cecilia Bohlin










































