Jobba gratis, vem vill göra det? Marcus Rejås, som är engagerad i den europeiska delen av Free Software Foundation och Svenska Linuxföreningen, pekar på flera anledningar till varför utvecklare arbetar utan ekonomisk ersättning. Han menar att en liten grupp drivs av ideologi, att de tycker att världen skulle bli en lite bättre plats om alla använde öppen källkod och därför vill bidra till den rörelsen. Men den gruppen utgör en allt mindre del.
– För många handlar det om tillfredsställelsen att se det man utvecklar användas, helt enkelt. Det är också vanligt att bygga en karriär genom att delta i öppen källkodsprojekt, säger Marcus Rejås.
Karriären behöver inte nödvändigtvis vara inom kommersiell utveckling. För många är det tillräcklig belöning att göra karriär inom öppen källkodsvärlden.
– Men visst använder en del det här för att så småningom bli attraktiv för arbetsgivare, säger Marcus Rejås.
Richard S Allinson har varit inblandad i olika öppna källkodsprojekt sedan början av 2000-talet. Han är övertygad om att öppen källkod blir normen i framtiden.
– Världens stora tillverkare av hårdvara ser fram emot att slippa proprietär programvara. De säger det förstås inte, men de vet att små och medelstora företag – de som driver världsekonomin – börjar få nog av att betala alldeles för mycket för tredje klassens mjukvaror, menar han.
Enligt Richard S Allison är den bästa programvaran baserad på öppen källkod. Han nämner programmeringsspråket, eller skriptspråket, php, webbservern Apache och databasen MySQL som några exempel.
Den största skillnaden mellan att arbeta med kommersiell utveckling och öppen källkodsutveckling är flexibiliteten, enligt Richard S Allison.
– I den kommersiella världen är deadlines och annat ofta orealistiska. I ett öppen källkodsprojekt finns en förståelse för att vissa saker kan vara svårare än väntat att åstadkomma, säger han, och tillägger att processerna för utveckling av öppna källkodsprogram är desamma som vid utveckling av kommersiella program.
Men allt fler öppen källkodsutvecklare får faktiskt betalt, menar Marcus Rejås. Det rör sig om utvecklare på stora företag som IBM, som satsar på Linux och därför tjänar på att ha egna utvecklare som bidrar till projektet. Han är övertygad om att den gruppen växer.
Någonstans finns också ett ekonomiskt incitament för många av de öppen källkodsutvecklare som inte är anställda. Exempelvis försörjer sig Richard S Allison på sin utveckling genom att erbjuda och ta betalt för support på det han utvecklar.
Men hans karriär började med konststudier och olika anställningar på tv- och filmbolag som grafisk formgivare.
– Så småningom kom jag in på programmering. Det var min vändpunkt.
Snart fick Richard S Allison en position inom en it-organisation vilket ledde in på ”det elände som heter mjukvaruinköp och anpassning”, som han säger. Det var då han började lära sig att programmera på allvar.
Men öppen källkod då? Varför dök han in på det? Richard S Allison kan inte riktigt svara på det, åtminstone inte på det sätt som en journalist som skriver om affärsvärlden riktigt kan begripa. Det handlar inte om pengar. Faktiskt. Det handlar om att göra det som är kul, utmanande och utvecklande.
– Jag är fortfarande formgivare, men i stället för att använda penna och bläck använder jag funktioner och klasser.
– För många handlar det om tillfredsställelsen att se det man utvecklar användas, helt enkelt. Det är också vanligt att bygga en karriär genom att delta i öppen källkodsprojekt, säger Marcus Rejås.
Karriären behöver inte nödvändigtvis vara inom kommersiell utveckling. För många är det tillräcklig belöning att göra karriär inom öppen källkodsvärlden.
– Men visst använder en del det här för att så småningom bli attraktiv för arbetsgivare, säger Marcus Rejås.
Richard S Allinson har varit inblandad i olika öppna källkodsprojekt sedan början av 2000-talet. Han är övertygad om att öppen källkod blir normen i framtiden.
– Världens stora tillverkare av hårdvara ser fram emot att slippa proprietär programvara. De säger det förstås inte, men de vet att små och medelstora företag – de som driver världsekonomin – börjar få nog av att betala alldeles för mycket för tredje klassens mjukvaror, menar han.
Enligt Richard S Allison är den bästa programvaran baserad på öppen källkod. Han nämner programmeringsspråket, eller skriptspråket, php, webbservern Apache och databasen MySQL som några exempel.
Den största skillnaden mellan att arbeta med kommersiell utveckling och öppen källkodsutveckling är flexibiliteten, enligt Richard S Allison.
– I den kommersiella världen är deadlines och annat ofta orealistiska. I ett öppen källkodsprojekt finns en förståelse för att vissa saker kan vara svårare än väntat att åstadkomma, säger han, och tillägger att processerna för utveckling av öppna källkodsprogram är desamma som vid utveckling av kommersiella program.
Men allt fler öppen källkodsutvecklare får faktiskt betalt, menar Marcus Rejås. Det rör sig om utvecklare på stora företag som IBM, som satsar på Linux och därför tjänar på att ha egna utvecklare som bidrar till projektet. Han är övertygad om att den gruppen växer.
Någonstans finns också ett ekonomiskt incitament för många av de öppen källkodsutvecklare som inte är anställda. Exempelvis försörjer sig Richard S Allison på sin utveckling genom att erbjuda och ta betalt för support på det han utvecklar.
Men hans karriär började med konststudier och olika anställningar på tv- och filmbolag som grafisk formgivare.
– Så småningom kom jag in på programmering. Det var min vändpunkt.
Snart fick Richard S Allison en position inom en it-organisation vilket ledde in på ”det elände som heter mjukvaruinköp och anpassning”, som han säger. Det var då han började lära sig att programmera på allvar.
Men öppen källkod då? Varför dök han in på det? Richard S Allison kan inte riktigt svara på det, åtminstone inte på det sätt som en journalist som skriver om affärsvärlden riktigt kan begripa. Det handlar inte om pengar. Faktiskt. Det handlar om att göra det som är kul, utmanande och utvecklande.
– Jag är fortfarande formgivare, men i stället för att använda penna och bläck använder jag funktioner och klasser.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
Passande platsannonser direkt till
