Av 72 121 anmälningar om spam har en enda lett till rättsliga åtgärder.
Av 72 121 anmälningar om spam har en enda lett till rättsliga åtgärder.
Sedan den 1 april 2004 är det enligt svensk lag inte tillåtet att skicka obeställd e-postreklam om inte mottagaren lämnat sitt medgivande.

Ändringen i marknadsföringslagen bygger på ett EU-direktiv och Sverige var ett av det sista länderna att hörsamma EUs krav. När Sverige väl gick med på att ändra lagen talades det om miljonböter för spammarna och den dåvarande konsumentministern Ann-Kristin Nykvist lovade att spamfloden skulle minska.

Sedan dess har inte mycket hänt. Konsumentverket, som an­svarar för tillsynen över att lagen efterlevs, har sedan lagen infördes tagit emot 72 121 anmälningar om spam. Endast en av dem har lett till rättsliga åtgärder.

– För att en lag ska fungera måste man ha medel att se till att den efterlevs. Det krävs resurser, men det är också en fråga om vilja. Som det ser ut nu finns det ingen som helst initiativkraft, säger Stefan Görling som forskar om spam på KTH.

Han är kritisk mot bristen på samordning mellan Konsumentverket, Post- och telestyrelsen och de departement som har ansvar för olika aspekter av spamproblematiken. Tjänstemännen åker pliktskyldigt på EU-möten och deltar i diskussioner. Väl hemma tar ingen tag i saken, enligt Stefan Görling.

– Det går inte att skylla på att problemet är globalt när de inte ens klarar att hantera det på det lokala planet. Man måste börja titta på hemmafronten, annars kan man aldrig vara någon bra förebild, säger han.

I september 2004 hotade Konsumentverket företaget Novamedia Bingolotto med 200 000 kronor i vite för att ha skickat spam, ett ärende som lades ner sedan företaget lovat bättring.

Det är den enda anmälningen på tre år som lett till en rättslig åtgärd från myndigheten.

2005 kontaktade Konsu­mentverket elva svenska företag som bröt mot bestämmelserna, men efter att företagen skyllt på tekniska problem eller bristande kontroll lämnades ärendena utan någon ytterligare åtgärd.

– Jag kan tycka att det är respektlöst mot alla dem som anmäler att de fått spam. Det urholkar förtroendet för myndigheterna, säger Stefan Görling.

EU-kommissionären Viviane Reding gick i december ut med en uppmaning till EU-länderna om hårdare tag mot spam. Kommissionen vill att myndigheterna i medlemsländerna ser till att fler för­övare hamnar inför domstol och efterlyser intensivare tillsynsinsatser.

Desutom vill kommissionen se samordning på nationell nivå, både inom statsförvaltningen och mellan myndigheter och näringsliv.

Agneta Broberg, ställföre­trädande konsumentombudsman på Konsument­verket, förklarar antalet rättsliga åtgärder med att det bara är ett fåtal anmälningar som gäller svenska avsändare.

Och i 99 procent av fallen rättar de sig efter att myndigheten påtalat problemet.

– Resten gäller utländska avsändare, och där har vi inga medel att agera.

Någon brist på resurser kan Agneta Broberg inte se.

– Vi har tillräckligt för de få svenska fallen, säger hon.