Fakta

I det stora läkemedelsföretag där du arbetar är majoriteten av de anställda vita män, och detta uppfattar ledningen är ett problem. Därför har det från huvudkontoret gått ut en uppmaning till alla avdelningar att aktivt försöka öka mångfalden genom att rekrytera fler kvinnor och personer från andra etniska grupper. I ditt arbete som personalansvarig befinner du dig i slutskedet av en rekrytering av en forskare till er diabetesavdelning.
I platsannonsen har ni klart angivit att företaget strävar efter etnisk mångfald och en jämn könsfördelning. Kvar i rekryteringsprocessen finns nu två kandidater: en frånskild, vit, svensk man utan barn och en ogift, svart, somalisk kvinna. När du granskar deras meriter så finner du att den svenske mannen är mer kvalificerad. Vem väljer du?

Du arbetar som aktiemäklare på ett företag som är placerat mitt i Stockholms innerstad. När det ringer i din mobiltelefon visar det sig att det inte är någon i luren. Allt du hör är brus och två uppspelta män som pratar i bakgrunden. Du inser att en av rösterna tillhör finanschefen för ett av de börsnoterade företag som du bevakar. Vad som antagligen hänt är att han ringt upp dig av misstag och inte är medveten om att du kan höra honom prata. Du ropar ”Hallå” flera gånger i rad men de hör inget. I stället är det du som hör att de talar om att deras företag just fått en jätteorder. De talar om affären som en av företagets största framgångar genom tiderna. Du inser att informationen kommer att ha en mycket stor börspåverkande effekt och beslutar dig för att agera. På vilket sätt?

Titel: Affärsetik
Författare: Bengt Brülde och Lars Stannegård
Förlag: Liber
Pris: Från 253 kronor

En verktygslåda för etiska överväganden. Så beskriver filosofen Bengt Brülde sin och ekonomen Lars Strannegårds nya bok Affärsetik.

– Etik är viktigt överallt. Det handlar om saker som att ta hänsyn och att hålla sina löften. Och etik i företag är något som många börjar tycka är viktigare i dag – när företagen inte längre kan konkurrera med bara pris och kvalitet, säger Bengt Brülde, docent i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Vad innebär det då att vara etisk? Som journalist vill man gärna ha ett kort, kärnfullt svar på en sådan fråga. Det kan inte Bengt Brülde leverera. Han blir nästan lite upprörd.

– Det finns människor som ägnar en hel livsgärning åt den frågan.

Ett försök till definition kan vara ”att handla moraliskt rätt”. Men vad som faktiskt är etiskt och moraliskt rätt finns det inga självklara svar på. Det är just därför Bengt Brülde och Lars Strannegård, docent i företagsekonomi, har skrivit boken Affärsetik.

– Vi har utvecklat en metodik för ett etiskt beslutsfattande. Vi försöker ge en allmän metod. Men det är inte enkelt. Komplexa problem kan ge väldigt många överväganden, säger Bengt Brülde.

När man arbetar i ett företag har man en tydlig uppdragsgivare. I förlängningen är det ägaren till bolaget – exempelvis aktieägarna. Hur ska man balansera ansvaret gentemot aktieägarna, och ansvaret mot miljö och medmänniskor?

– Den förpliktelse man har mot aktieägarna är också en etisk förpliktelse. Man ska förvalta deras pengar på ett bra sätt, påpekar Bengt Brülde.

Men hur ska deras intressen vägas mot andras intressen? Enligt Bengt Brülde finns det två extrempositioner – som båda är omöjliga. Den första är maximera vinsten på kort sikt. Exempelvis förstöra miljön för att nå maximal vinst i företaget. Men det är inte bra för aktieägarna på lång sikt – det ger företaget dåligt rykte. Den andra extrempositionen är att inte känna några förpliktelser alls gentemot aktieägarna. Vilket också är fel.

– Men som aktieägare kanske man inte ska vänta sig maximal vinst. Det viktiga är att företaget gör en vettig vinst. Man kan inte låta folk jobba utan skydd, eller döda människor för att öka sin profit.

– Boken handlar mycket om att hitta en rimlig melllanposition.

I Sverige ser Bengt Brülde att etikfrågan har hissats högre upp på företagens priolistor. Det etiska medvetandet har ökat.

– Det går hand i hand med en trend om ökad miljömedvetenhet.

Men det finns undantag. Ett av dem är Kinafrågan. Bengt Brülde berättar om när han undervisade på Handelshögskolan i Stockholms MBA-utbildning. Han ställde frågan: Hur många skulle investera i Myanmar, Burma? Ingen svarade ja. Hur många skulle investera i Kina? Alla svarade ja.

Fallet Kina visar väldigt väl att etiken har sina gränser, konstaterar Bengt Brülde.

– Om man kan göra väldigt stora vinster i en vidrig diktatur så gör man det.

Vad skulle du då själv ha sagt om du var rådgivare till ett företag som övervägde att investera i Kina?

– Det är en fruktansvärt svår situation. I min drömvärld kan företag säga nej till Kina, precis som man kunde säga nej till Sydafrika. Kina är ett groteskt land som kränker mänskliga rättigheter. Men jag förstår samtidigt synpunkten att det är världens största marknad som håller på att växa fram.
I fallet med Sydafrika fanns det två erkända linjer som företag höll, berättar Bengt Brülde: Den första var bojkott. Den andra var att investera i Sydafrika men bryta mot apartheid-lagarna.

– De förändringar som kom till stånd berodde på båda dessa linjer. I Kina vet jag inte om någon tar de linjerna, säger Bengt Brülde.