En diskussionsklubb som ska generera idéer till politikerna. Det nyinrättade it-rådet skiljer sig från sina föregångare.
– Vi blir ett bollplank. Vi kommer aldrig att blanda oss i departementens arbetsuppgifter, säger Nicklas Lundblad, en av medlemmarna.

De 18 medlemmarna i it-rådet ska träffas fyra gånger per år och tycka till om vad som är bäst för svensk it-politik. Till skillnad från tidigare upplagor har detta råd inga konkreta uppgifter och kommer inte att blanda sig i departementens arbeten.

För 2 000 kronor om dagen ska medlemmarna i stället komma med idéer som politikerna och tjänstemännen sedan kan göra politik av. De flesta medlemmarna verkar vid CS rundringning vara nöjda med upplägget – och i vissa fall lättade över att slippa blanda sig i den dagliga politiken.

– Jag tror att en sån här församling måste vara rådgivande, annars fungerar det inte. Det är viktigt att regeringskansliet inte abdikerar, de ska känna för frågorna och driva dem, säger Ann-Marie Nilsson, vd på Proment.

Andra har en annan uppfattning.

– För min del är det inte entydigt positivt. Det räcker inte att samlas och bara prata lite. Ska vi komma någon vart gäller det att vi har flera områden att fokusera på, säger Jan Rosén, professor i immaterialrätt.

I den stora gruppen märks en tydlig övervikt för universitetsvärlden. Sex medlemmar är på något sätt anställda vid universitet eller andra lärosäten. Tre jobbar på leverantörsbolag, en sitter på användarsidan av it medan två är konsulter och tre jobbar i vad som närmast kan liknas vid lobbyorganisationer. En rådsmedlem är anställd av en tankesmedja.

De mest udda fåglarna är Shori Zand, koncernchef för Storken barnmorskemottagningar, och den före detta ishockeyspelaren Jonas Berg­qvist, numera vd på LRF konsult.

– Jag kanske kan tillföra ny­tänkande. Det är vi ju tvungna till hela tiden inom sporten, säger Jonas Bergqvist.

Frågan är bara om det finns tid och plats för alla tyckare att komma till tals i den 18 personer stora gruppen.

– Ministern får kanske dela ut 10 000 ord som var och en får hushålla med. Skämt åsido, jag hoppas vi lyssnar också, säger Nicklas Lundblad, stabschef på Stockholms Handelskammare.

De aderton - så tycker de:

Patrik Fältström, teknisk strateg, Cisco.
Vad har du för förväntningar på rådets arbete?
"Risken är att det inte kommer finnas plats för så mycket diskussion mellan mötena mellan personer i it-rådet, och därmed att de möten som hålls med Statsrådet blir spretiga och mer förvirrar än hjälper till i arbetet. Det är alltid en risk att ha denna typ av direkta möten då den normala beredningsprocessen inom regeringskansliet är till för att ta bort just spretigheten och presentera en samlad bild för den politiska ledningen. Men, givet de som sitter i gruppen är jag egentligen inte orolig alls. Det här kommer att bli bra!"

Eva Lindqvist, styrelseordförande och ledningskonstult.
Ni är ganska få från it-industrin?
"Jag tror att det är bra att det bara inte blir en intern religionsdiskussion om olika tekniker. Det ska mer handla om hur samhället kan utnyttja vad it-bolagen erbjuder.
Finns det risk för att det bara blir en snackigt diskussionsråd?
Vet inte faktiskt, jag har inte träffat vår minister. Vi får väl lyssna på hennes förväntningar, rådet är ju till för henne och det måste hon ju styra."
Vad kan du tillföra?
"Sunt bondförnuft byggt på lång erfarenhet från it-branschen."

Maria Khorsand, blivande vd på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Behöver Åsa Thorstensson hjälp med it-frågorna?
"Ja, men det är nog överhuvudtaget viktigt att ha med folk som kan något i alla politiska sammanhang."
Vad är din hjärtefråga?
"Titta framåt, inte älta det som varit."

Pär Ström, tankesmedjan Den nya välfärden.
Vilka är dina hjärtefrågor?
"Jag tänker huvudsakligen driva integritetsfrågan. Jag tycker offentliga system ska byggas så att man minimerar mängden elektroniska fotspår. Och innan man bygger ett offentligt system ska man genomföra en integritetskonsekvensutredning."
Behöver it-ministern hjälp?
"Ja, förmodligen, vilket inte behöver innebära att hon är dåligt insatt. Jag tycker det är klokt att ta in åsikter från olika håll."
Ska ni leverera något?
"Inte vad jag vet, det är inget vi har fått i uppdrag. Vi levererar diskussionerna om inte annat."

Nicklas Lundblad, stabschef Stockholms Handelskammare.

Varför tackade du ja?
"För att det inte skulle vara en kommision eller it-politisk grupp. Vi ska vara en think tank och inte pilla i folks arbete på näringsdepartementet. Det är utmärkt. De tidigare uppläggen skapade konstiga dubbelkommandon, nu finns en ödmjukhet som är tilltalande."
Hade du tackat nej om det varit samma upplägg som tidigare?
"Om tanken varit som tidigare, hade jag tackat nej. Den första it-kommissionen funkade bra men sen tappade de i legitimitet."
Vad är din hjärtefråga?

"Ett öppet och fritt internet."

Ingrid Udén Mogensen, informationssäkerhetsansvarig Electrolux.
Du är ensam representant från användarsidan. Hur ser du på det?
´"Jag tror jag är invald som säkerhetschef generellt och att jag faktiskt sitter i IVA. Det är nog mer de meriterna som tagit mig dit, inte den yrkesroll som jag har precis i dag."
Vad är din hjärtefråga?
"Den digitala identiteten, den är minst lika viktig som körkortet vi visar för polisen. Vi måste kunna säkra detta. Andra frågan är krisberedskap och beroendet av våra informationshanterande system."

Ann-Marie Nilsson, vd Proment, f.d. vd it-företagen
Varför tackade du ja?
"Den frågan ställde jag mig också, men jag tänkte såhär: Jag har kämpat länge med dessa frågor och varit lite småtrött på det. Men, ja, finns det en möjlighet att fortsätta påverka vill jag ändå vara med."
Du var med i Carl Bildts it-kommission. Hur var det jämfört med detta råd?
"Carl Bildts kommission var extrem, det satt sju statsråd där. Det var en mer jungfrulig tid, kommissionen var ju en av de första i världen. I dag tycker jag det är viktigt att regeringskansliet inte abdikerar, de ska känna för frågorna och driva dem. Men det är ändå viktigt att den politiska ledningen har ett bollplank."
Det finns en övervikt av akademiska ledamöter. Vad tycker du om det?
"Folk som kommer från industrin har inte alltid en förståelse för hur den politiska processen ser ut, men det har ofta forskare."
Vad förväntar du dig av it-rådet?
"När jag tittar tillbaka är ju väldigt många av de målen vi hade i it-kommissionen fortfarande giltiga. Det finns inte så många nya frågor, vi ska försöka fortsätta att driva på."

Jan Rosén, professor immaterialrätt.
Vad kan en professor i immaterialrätt tillföra?
"Juridiken är alltid närvarande i en utveckling oavsett område. Rättssäkerhet, enskildas rättigheter och rättssamhället när det rör stora värden och investeringar som i it-branschen är viktigt. Klyschan är ju att juridiken är samhällets ingenjörskonst."
Blir du medlaren?
"Ja, god juridik är en slags olja i ett maskineri. Det finns olika perspektiv: konsument, indvid eller företag. Vem ska hålla ihop det? Jo, juristen."
Vad har du för övriga kunskaper om it?
"Jag har levt ett långt juristliv inom teknikutveckling, jag har jobbat med patent och copyright. Immaterialrätten är teknikdriven, oavsett om det handlar om mjukvara eller bioteknik. Sen har jag rört mig i massmediesamhället: plattformar för tv och telekom, frågor om vem som skapar och äger medieinnehåll."

Roger Wallis, professor multimedia, KTH.
Du och Jan Rosén har ofta helt olika uppfattningar. Hur kommer det att fungera?
"Han tycker väldigt annorlunda än jag, han har ställt upp för Ifpi och jagat fildelare och sånt. Vi kan kanske ha en intressant diskussion. Jag anser att nuvarande policy inom upphovsrätten inte leder någonstans, peer to peer-tekniken kommer att bli en väsentlig del av samhället i framtiden."
Vilken är din hjärtefråga?
"Relationen mellan den fysiske och digitale människan i samhället. Jag är skeptisk till att allt fysiskt försvinner när man börjar leva digitalt. I vården vill man gärna träffa fysiska människor och banken ska kunderna kunna ringa. Det gäller att inte dra för hastiga slutsatser, du kan inte stänga arbetsförmedlingen i Borlänge och i stället ha videokonferenser för att coacha arbetssökande."

Caroline Andersson, ansvarig för affärsområde offentlig sektor, konsultfirman Bearingpoint
Varför tackade du ja?
”Det känns som ett bättre sätt att påverka än att bara skriva debattartiklar. Jag har jobbat med näringsdepartementets it-politiska strategigrupp tidigare, så jag har varit inne på frågorna som det här rådet kommer att behandla.”
Det är en spretig skara människor?
”Regeringen har ju valt det här formatet för sådana här råd. Liksom i globaliseringsrådet har man en stor sammansättning personer med bredd i kompetensen. Alla kommer att vara aktiva där det berör dem.”
Blir det som en expertgrupp som ska assistera ministern?
”Ja, så ser jag det. Och där hon ska kunna ställa frågor i ett informellt sammanhang.”

Bo Dahlbom, professor, Göteborgs universitet

Är det här en expertgrupp?
”Det sätt som råden, och även den förra strategigruppen, sätts samman är ju lite godtyckligt. Det är ju delvis en slump. Skulle man sätta samman en verklig expertpanel så kanske man inte skulle ha just de här medlemmarna. Men en grupp med kompetens kan man absolut kalla det.”
Vilka förväntningar har du på it-rådet?
”De flesta av oss har en huvudagenda. Och det är att få regeringen att inse hur it och internet har mycket större betydelse än vad de tror. Vi brukar alltid lyfta Carl Bildt som undantag, men genomgående har politiker varit en grupp som underskattat informationsteknikens betydelse.”

Jonas Bergqvist, vd, LRF-konsult

Vilka förväntningar har du på it-rådet?
”Mina förväntningar är framförallt att prata om förenkling i företagandet. Hur kan vi genom den nya tekniken få till förenklingar för företagare? Även det här med e-fakturor, där har man inte kunnats ena om vilket system som ska användas. Där hoppas jag också på påtryckningar. I övrigt är jag väldigt open minded.”
Vad blir din viktigaste fråga att driva?
”En viktig fråga är det här utanförskapet. Vad händer med de som inte hänger med i it-utvecklingen? Det får inte bli så att ett antal företagare eller samhällsgrupper stängs ute från samhället i och med att man inte får tillgång till information.”

Helena Ervenius, it-ansvarig, regionförbundet Kalmar
Varför tackade du ja?
”Jag har varit projektledare för utbyggnaden av ett bredbandsnät i Kalmar, och jag tror att dom erfarenheterna är intressanta. Vi var de första i Kalmar som gjorde en upphandling med adsl. Jag är väl en av de få i rådet som kommer från offentlig sektor på regional nivå. Det är där mina kunskaper och erfarenheter finns.”
Vad blir din viktigaste fråga att driva?
”Framförallt hur man ska få offentlig sektor på kommunal, landstings- och regional nivå att öka it-användningen. För att effektivisera och möta det som medborgarna förväntar sig. Sen hoppas jag också kunna delge erfarenheter från småföretagarsidan i Kalmar.”

Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör, it & telekomföretagen inom Almega
Behöver rådet mer branschrepresentation?
”Jag ska inte kritisera gruppen innan den ens har träffats, men visst har jag noterat att det är få från branschen som är med.”
Blir det här en grupp experter som bara ska ge råd till it-ministern?
”Ja, det håller jag med om. Och det är de direktiv vi har fått. Det här är ju ingen strategigrupp eller utredning utan en rådgivande expertgrupp.”

Lars Hultkrantz. professor i nationalekonomi, Örebro universitet
Varför tackade du ja?
"Man vill gärna ha en nationalekonom i gänget. Rätt ofta så kommer man in på frågor som rör konkurrens och en del styrmedel. Ytterligare en typ av fråga är sånt som rör samhällsekonomisk lönsamhet. Mer specifikt så har jag hållit på i tio, tolv år och skrivit en hel del kring framförallt telepolitik och lagen om elektronisk kommunikation.”
Vilken är din viktigaste fråga?
”Min uppgift är att vara ett råd, inte den som driver ett eget program. Men en av viktiga frågorna inför framtiden är vart pengarna kommer ifrån. Hur betalar man för allt detta?”

Kristina Höök, professor i människa-maskin interaktion vid Stockholms universitet
Varför tackade du ja?
”Tekniken kommer in i alla aspekter av våra liv. Vi kommunicerar socialt, vi spelar spel, vi leker, våra ungdomar använder datorer och tv på helt nya sätt. Och där kan jag tycka att det saknas politiska visioner om hur vi använder oss utav det här, för samhället och för att skapa inkomster.”
Vad blir din viktigaste fråga att driva?
”Det handlar just om mobil teknik. Inte bara mobiltelefonen utan all teknik vi bär med oss på kroppen eller i fickan och som interagerar med annan teknik i världen. Hur ska vi utveckla och ta tag i det och se till att Sverige håller sig i framkant?”

Shori Zand, koncernchef Storken barnmorskemottagningar.
Du driver ett privat vårdföretag. Vad kan du tillföra it-rådet?

"Hur lösningar inom it kan påverka vård och omsorg positivt. Jag tror jag är med i rådet framförallt som användare."
Vilka är dina hjärtefrågor?
"Hur snabba it-lösningar kan skapa effektivitet i vården, både vad gäller hantering av patientens information i journalsystemen och i kommunikationen mellan olika enheter för att skapa kortare ledtider i det administrativa arbetet."

Fakta

It-rådet ska enligt regeringens direktiv vara ett forum för strategisk diskussion mellan regeringen och företrädare för olika samhällsområden och ge perspektiv på lokal, regional och nationell nivå, utifrån ett näringspolitiskt angreppssätt.