I början av sommaren lades utvecklingen av en gemensam vårddokumentation, GVD, i Stockholms läns landsting på is. Beslutet togs sedan projektet blivit kraftigt försenat.
GVD är bland de största it-projekten i landet. Det har kostat runt 300 miljoner kronor sedan 2004 och den totala kostnaden har beräknats till mellan 400 och 600 miljoner kronor.
Samtidigt finns inga praktiska tillämpningar i drift än och ett grundläggande behörighets- och inloggningssystem från HP har blivit starkt försenat.
– Det skulle ha varit på plats i början av förra året, men är inte klart än, säger it-direktören Urban Jonsson.
Han konstaterar att HP har fått byta ut produkter och omdesigna dem när viss mjukvara inte klarat vad man tänkt sig.
– När man kör så här många delprojekt parallellt får det stora konsekvenser. Och jag anser att en världsledande leverantör som HP borde ha klarat sin uppgift bättre. Projektet är nu kraftigt försenat och HP borde ha insett en del av problemen.
Mikael Grennäs, marknadsdirektör på HP, vill inte kommentera kritiken.
– Jag kan inte uttala mig om specifika kunder och avtal. Men det här är inte en kritik jag har hört och vi för gärna de diskussionerna direkt med landstinget och inte via journalister, säger han.
Urban Jonssons uppdrag är att fram till årsskiftet ha klarat de politiska målen på en bantad budget på it-sidan och ha förslag på hur arbetet med GVD ska gå vidare.
Enligt finanslandstingsrådet Chris Heister handlar det om att skattekronorna ska användas rätt.
– Under föregående mandatperiod hade landstinget väldigt dåligt grepp om såväl it-kostnader som pågående it-utvecklingsprojekt. Detta var även något revisorerna påpekade i ett antal granskningsrapporter, säger hon.
Och nu står det klart att projektet inte kommer att rulla på i samma skala som tidigare. Från att ha varit ett stort infrastrukturbygge där tillämpningarna skulle fyllas på efter hand ska arbetet nu i stället bestå av mindre projekt, förklarar Urban Jonsson.
– Det är helt klart en riktningsförändring i arbetet. I stället för det ambitiösa angreppssättet som man haft, där man velat klara av väldigt mycket, ska vi i stället stycka upp arbetet i mindre bitar och klara av dem etappvis. Samtidigt är GVD väldigt bra som vision och tanke.
Den centrala it-enheten i landstinget har ett sparbeting på minst 15 procent. Delar uppfylls genom att inte utöka verksamheten med runt 20 tjänster som planerat. Delar handlar om pensionsavgångar. Men förutom det behöver enheten minska konsultanvändningen och där räknar Urban Jonsson med att det blir betydligt lättare när man skruvat ner GVD-arbetet till färre delprojekt.
– Genom att frigöra egna resurser kan vi ersätta konsulter i vissa projekt, säger han.
Förseningarna med GVD gör också att Stockholm inte längre ligger långt före resten av landet utan är mer intresserat av att använda sig av de nationella lösningar som kommer fram.
– I de här sammanhangen är det en god egenskap att vara smart och inte utveckla allt själv, säger Urban Jonsson.
Stockholms läns landstings revisorer varnade i en rapport 2004 för att GVD var ett högriskprojekt som krävde stark styrning av landstingsledningen både när det gällde verksamheten och budgeten. Revisorerna ansåg också att det kunde bli svårt att utvärdera nyttan av projektet.
