Microsofts domedag är nära

Måndagens domslut i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, en domstol med syfte att avlasta EG-domstolen i mål som rör enskilda och företag, kommer att påverka mjukvaruindustrins framtid och stå som referens för alla framtida antitrustmål i Europa.

Målet gäller Microsofts överklagande av EU-kommissionens beslut 2004 att ge Microsoft motsvarande 4,6 miljarder kronor i böter för konkurrensbegränsande verksamhet. Kommissionen slog då fast att Microsoft missbrukar sin dominerande ställning på operativsystem för att nå fördelar i andra sektorer på mjukvarumarknaden.

Enligt beslutet konkurrerar Microsoft på otillåtna villkor med andra aktörer när företaget bundlar mediespelaren Media Player med operativsystemet Windows. Dessutom säger beslutet att Microsoft monopoliserar marknaden för operativsystem för enkla servrar, genom att vägra dela med sig av koden till kommunikationsprotokollen i Windows Server till andra mjukvarutillverkare, för att möjliggöra interoperabilitet.

Det råder spänd förväntan i båda lägren inför domslutet, som sannolikt inte kommer att vara så glasklart att man direkt kan peka ut en vinnare och en förlorare. Huruvida Microsoft slipper betala miljardböterna eller inte är långt ifrån den viktigaste aspekten på måndagens domslut. Det säger Thomas Vinje på juristbyrån Clifford Chance, som är ombud för kommissionens allierade European Committee for Interopable Systems, ECIS.

– Det är den minst relevanta måttstocken. Långt mycket viktigare är hur domarna värderar individuella fakta och lagparagrafer, eftersom detta kommer att bestämma vilka prejudikat som kan dras från målet, säger Thomas Vinje till IDG News.

En hög jurist i Microsoftlägret håller med:

– Om domstolen sänker Microsofts böter och säger att det konkurrenshämmande beteendet inte är så allvarligt, men samtidigt vidhåller kommissionens huvudargument, så kommer den jurist som har hand om något annat antitrustmål om ett år vara mer intresserad av domstolens specifika domskäl och inte om böterna sänktes eller inte, säger Microsoftjuristen, som vill vara anonym, till IDG News.

Trots att domslutet presenteras klockan 09:30 på måndag lär det dröja ytterligare innan den verkliga innebörden blir känd. Medierna kommer att till stor del vara beroende av jurister för att tolka domslutet, som består av flera hundra sidor text. Efter domslutet blivit offentligt lär jurister och pr-folk på båda sidorna försöka hitta skäl i domslutet att utropa det egna lägret som vinnare och forma synen på domen.

Bedömare ser enligt IDG News fyra möjliga utgångar av domslutet, de två första solklara men osannolika, de andra två blandade och mer sannolika:

1. Domstolen kan gå på kommissionens linje på båda punkterna. Den kan peka ut Microsoft som ett hinder för innovation i mjuvaruindustrin och beordra att företaget upplöses omedelbart, vilket i realiteten innebär att Windows beslagtas och görs till allmän egendom.

2. Domstolen kan gå på Microsofts linje rakt över, och deklarera att den snabbföränderliga it-branschen definieras av en serie monopol och att ett monopol oundvikligen alltid kommer att ersättas av ett annat.

3. Mer sannolikt är att domstolen går på kommissionens linje i interoperabilitetsfrågan, men godkänner Microsofts överklagande gällande bundlingen av Media Player. Microsoft skulle här kunna beordras att dela med sig av programkod för interoperabilitet till sina konkurrenter omedelbart, vilket skulle öppna Office-marknaden för öppen källkods-rivaler. Samtidigt skulle Microsoft inte längre behöva sälja en Windowsversion utan Media Player, och får full frihet att bundla fler program med operativsystemet.

4. Eller så kan Microsoft vinna i interoperabilitetsfrågan och förlora i bundlingsfrågan. Domstolen skulle här kunna beordra Microsoft att starta ett separat företag som säljer Windows helt utan bundlade program. Detta företag skulle få full frihet att konkurrera med den bundlade versionen och samarbeta med andra mjukvaruföretag.

Erich Andersen, vice vd och biträdande chefsjurist på Microsoft i Europa, kallar domslutet "betydelsefullt" eftersom det i hans mening kommer att svara på två frågor:

– För det första, under vilka omständigheter får marknadsledande företag förbättra sina produkter för konsumenterna? Och för det andra, vilken rätt har marknadsledande företag att tjäna på sina egna innovationer? säger Erich Andersen i ett uttalande.