En skillnad mot tryckt poesi är att det med digitala uttryck går att skapa rörelse i diktverken. Läsaren kan gå omkring i ett verk blir på så vis en medaktör och upptäckare.
Forskningen inom litteratur­vetenskap inriktas allt mer på hur form, bild, text och medium samspelar för läsarens upplevelse.

I sin avhandling har forskaren Maria Engberg studerat digital poesi. Hon intresserar sig för hur poesin experimenterar med språket och formen och hur detta påverkar litteratur och litteraturforskning.

– Jag har en bakgrund inom både engelska litteraturstudier och programmering. År 2000 var jag på en konferens om elektronisk litteratur. Då bestämde jag mig för att forska kring det här, säger Maria Engberg.

Hennes studie gäller cinematografisk dikt, som innehåller både text, animeringar och andra multimedier. Hon har inriktat sig på engelsk­språkiga poeter som exempelvis Stephanie Strickland och Thomas Swiss.De studerade verken är framtagna genom dator­teknik och finns i flera fall publicerade på nätet.

Det handlar bland annat om diktverk där ljud eller reciterad dikt blandas till en virtuell miljö. Ett verk kan bestå av ett landskap där läsaren förflyttar sig och aktiverar olika dikter på vissa ställen. Maria Engbergs analyser är inriktade på tid, rörelse och bild i dessa verk.

– Teknisk poesi är svår att förklara och viktig att förstå. Vad händer när läsaren kan navigera och klicka på länkar i ett litterärt verk? Här uppstår en en mix av traditionell surfning och en konst- och läsupplevelse.

I USA, Spanien, Portugal och Frank­rike växer det fram konstellationer av konstnärer och poeter inom digital litteratur och konst. Konsten är ofta experimentell, och använder ofta virtuella verkligheter, eller ”augmented reality”, halvvirtuella verkligheter där besökaren själv kan vandra runt i en installation.

– Många digitala poeter i USA är kopplade till universitet. De ser konsten som en chans att testa ny teknik och vilka konstnärliga uttrycksmedel som den möjlIggör, säger Maria Engberg.

I Sverige är det ännu ganska få konstnärer som jobbar på det här sättet. Men intresset ökar stadigt. Flera exempel finns publicerade på Elinor, Elektronisk Litteratur i Norden, en webbplats (www.elinor.nu) med främst skandinaviska verk.

När ett poetiskt verk kan upplevas tredimensionellt blir följden att tidigare sätt att uppfatta konst utmanas. Ett exempel är att man kan läsa och uppleva ett verk i olika ordning.

– Mycket av den digitala litteraturen kännetecknas av ett intresse för språket. Man vill se vad som händer när språket utsätts för olika datoriserade operationer. Nästa steg är när författaren själv börjar programmera, vilket det finns allt fler exempel på. Då krävs en helt annan begreppsapparat för att förstå läsandet. Upplevelsen av verket blir då mycket mer än bara läsning, säger hon och fortsätter:

– Den nya tekniken öppnar inte bara möjligheter för vad man ser på skärmen, gör också läsningen till en kroppslig upplevelse, som inne­fattar att höra, känna, lyssna, röra och se.

Genom att det går att skapa olika upplevelser varje gång ändras tolkningen av verket.

Hur tror du att digital poesi kommer att påverka i framtiden?

– Som konstart betraktad kommer digital poesi att fortsätta vara ett avgränsat fält. Men på samma sätt som med många avantagardistiska uttrycksformer får den en betydelse för konst- och litteraturarter och och deras utveckling.

– Intresset för att experimentera ökar i takt med att Second Life befolkas med företag och institutioner. Men även genom framväxten av bloggar och andra nya medier. Det kommer alltid att finnas poeter, författare och konstnärer som ställer sig frågan vad de kan göra med dessa verktyg, säger hon.

Fakta

Forskare: Maria Engberg.
Framlagd vid Uppsala Universitet och Blekinge Tekniska Högskola, disputation den 14 november.
Titel: Writing Poetry in the Age of New Media.