Från Kullamöllan till Internet Society

I fjol blev Patrik Fältström utsedd till årets it-personlighet. Det blev inte vad han hade hoppats.

– Nej, det kom inga groupies, inga inbjudningar till premiärer. Inte ett ord från Bindefelt.

– Men, tillägger han, middagen var god.

Patrik Fältströms blogg brukar innehålla recensioner av restauranger världen över.

Han är också medlem av vinprovarföreningen Munskänkarna.
Att groupiesarna har uteblivit kan bero på att Patrik Fältström sedan början av seklet bor på Österlen i Skåne. Lite avsides kanske.

– Inte alls, säger Patrik Fältström och beskriver flytten från Stockholm till Sjöbo kommun som ett heltigenom rationellt val.

– Jag behöver bo nära en internationell flygplats. Det är inte längre härifrån till Kastrup än från Stockholm till Arlanda. Och fastighetspriserna gör att det pris/prestandamässigt är helt överlägset.

Patrik och hans fru Eva Frölich var först i trakten med bredbandsuppkoppling.

Patrik har också engagerat sig i det lokala föreningslivet och är ordförande i föreningen Kullamöllan.

– Det är en väderkvarn som vi är granne med, förklarar Patrik Fältström.

På visitkortet från Cisco står det ”senior consulting engineer”.

Det är lätt att tro att Patrik Fältström, som är en av Sveriges internetpionjärer, tillbringar större delen av sin tid på sammanträden med internets ledningsorgan. Men för det mesta sitter han hemma och jobbar.

– 75 procent av min tid går åt till policyfrågor, berättar han.
Hans arbetsgivare Cisco konstruerar en stor del av de växlar, switchar, som kopplar kommunikationen på internet, och står i ett ömsesidigt beroendeförhållande till internets standardiseringsorgan.

Patrik Fältström ingår i styrelsen för Internet Society, Isoc, och där sitter han inte som representant för Cisco utan i eget namn.

– Jag är vald av tekniker, berättar han – närmare bestämd tillsatt av internets tekniska ledningsorganisation IETF.

Internet borde vara inne i en stor omställning, men det går långsamt. Den gamla versionen av internetprotokollet ip, ip version 4 eller ipv4, ska ersättas av version 6, ipv6. (Version 5 blev inget.) Men inte mycket händer.

– Alla väntar på alla andra, kommenterar Patrik Fältström.
Han anser att fördelarna med ipv6 är uppenbara.

– Fler adresser är bra, konstaterar han, samtidigt som han vill skruva ner påståendena om att ipv6 ger ett i praktiken ändlöst förråd av ip-adresser.

I ipv4 har ip-adresserna 32 binära siffror, vilket ger drygt fyra miljarder olika nummer. De börjar ta slut. Adresserna räcker till bara därför att de enstaka användarna bara i undantagsfall har ett eget ip-nummer. Surfare på samma företag eller abonnenter hos samma bredbandsföretag delar på samma ip-nummer. I version 6 av ip blir det 64+64 bitar – 18 triljoner gånger 18 triljoner. Teoretiskt sett ger ipv6 var och en av oss på planeten fler ip-adresser än vi har celler i kroppen.

I praktiken blir det inte riktigt lika många ip-adresser, eftersom systemets uppbyggnad gör att många nummer inte kan användas – det är förresten likadant med telefonnummer.
– Men vi kommer att slippa nat, säger han. Nat, network address translation, är den funktion som gör att flera användare kan dela på samma ip-adress. Nat är som en automatisk växeltelefonist som kopplar ingående internettrafik till en delad ip-adress till rätt person.

Att övergången till ipv6 går trögt förklarar Patrik Fältström med att det i början bara är en merkostnad. Eftersom företagen måste kommunicera med andra företag som fortfarande kör ipv4 kan de inte bara kasta ut ipv4.

Patrik Fältström har också varit drivande i arbetet bakom IDN, standarden som gör att vi svenskar kan sätta in å, ä och ö i webbadresser (url:er), och som gör att kineser kan ha webbadresser skrivna i kinesiska tecken.

– Vi håller på att skriva en ny IDN-standard, berättar han.
Det har varit en del invändningar mot IDN. Visst är det trevligt att vi kan skilja mellan domänen habo.se och håbo.se, men märker en amerikan eller kines skillnaden? Patrik Fältström är medveten om detta.

– Målet är inte att du ska kunna läsa och förstå, betonar han.
– Målet är att du ska kunna trycka på ”reply” och veta att meddelandet kommer fram. Du ska kunna kopiera en url skriven med ett annat skriftspråk och klistra in den och veta att den fungerar. IDN är för maskiner, inte för människor.
(IDN fungerar så att det som visas i webbläsaren, till exempel www.räksmörgås.se, motsvaras av en teckenserie skriven enbart med det engelska alfabetet. Du ser url:en ”www.räksmörgås.se”, men datorn ser ”www.xn--rksmrgs-5waolo.se”, som fungerar på alla språk.)

Den nya versionen av IDN är skriven för version fem av den allomfattande teckenstandarden Unicode.

– Rättare sagt, förklarar Patrik Fältström, så ska den bli oberoende av Unicodeversion. Om det kommer en ny Unicodeversion ska vi inte behöva uppdatera IDN.

Teckenstandarden Unicode ska ha plats för alla skrivtecken i hela världen, inklusive alla kinesiska och japanska tecken och dessutom alla tecken i utdöda språk som hieroglyfer och kilskrift.

Detta är inte bara mycket jobb, det är fullt med fallgropar. Alla västeuropeiska språk har till exempel samma latinska alfabet, men vi kompletterar dem med accenter och andra tilläggstecken som följer olika regler i olika språk.

Patrik Fältström berättar om en katalansk bokstav, ”ela geminada” som består av två l (lilla L) med en upphöjd punkt emellan. Det räknas som en enda bokstav i katalanska, men finns inte med i Unicode. Skriver man ela geminada som tre separata tecken fungerar det inte i domännamn, eftersom den upphöjda punkten inte är en bokstav.

Det stora problemet på internet är, förstås, säkerheten. Vi drabbas av allt från irriterande, men hanterbar, spam till dataintrång och nätfiske. Internet konstruerades för ett fåtal forskare och datorexperter som kände varandra och litade på varandra. Säkerhet var inget problem.

– Internet behöver inte göras om från grunden, anser Patrik Fältström.

– Internet är som det är, men det finns två problem:
– Det första är att i den fysiska världen sköter någon annan om säkerheten åt dig. Bilprovningen testar din bil, och förr såg Televerket till att telefonledningarna fungerade. På internet finns ingen motsvarighet till detta.

– Den andra är att i den verkliga världen finns en massa småbrott, som att snatta eller skräpa ner. Sådant är förbjudet. Men på internet har många för sig att småbrott är tillåtna. Jag tänker på sådant som dataintrång, spam, förtal, överbelastningsattacker. Det kan verka tillåtet, eftersom polisen inte gör något. Jag har länge argumenterat för att polis och åklagare ska få mer pengar för att ingripa mot småbrott på internet.

Resultaten kan bli dramatiska, anser Patrik Fältström. När Estlands datasystem angreps i en överbelastningsattack hittade polisen snabbt några av angriparna genom att söka på Google.

Polisen grep några av dem och såg till att det blev känt. Och så snart som det blev känt upphörde attackerna.