Etik under press

De häktade ungdomarna har på flera sajter hängts ut med namn och bild. När de traditionella medierna inte längre kan styra vilken information som når allmänheten, hur påverkas då journalistikens etik? Forskarna Cecilia Friend och Jane B Singer har sin bild klar.

I boken Tuned Out av David T Z Mindich, som undersöker varför nyhetsrapporteringen blir allt mer ointressant för amerikanska ungdomar, visas en bild av ett ståtligt hus i Georgia. En trädgårdsgång leder till entrén och i slutet av gången finns en stängd grind. Men grinden spärrar bara själva gången – man kan lika gärna gå på gräsmattan till entrén eller till sidan av huset om man vill göra det.
Så är det med internet: det journalistiska etablissemanget agerar grindvakt, men den rollen har blivit allt mera otidsenlig. Alla har nu tillgång till alla slags yttrandekanaler, oavsett om det finns en grind eller inte.

Det är ingen tvekan om att nätet har inneburit ett väldigt uppsving för vad man kallar public access. Fast det är ingen process som börjat i och med den tekniska revolutionen. Redan under det fördigitala 1970- och 1980-talet fanns det starka strävanden att öppna medierna för andra än professionella skrivare, pratare och filmare. Ett exempel är SRs Bandverkstan där vem som helst erbjöds att göra ett radioprogram. En uppsjö av stencilblad från diverse opinionsgrupper såg dagens ljus. Kravet på större mediedemokrati var på tapeten redan då.

Men det var ett blygsamt förspel till den digitala eran och dess krevad av bloggar, hemmasnickrade webbplatser, poddradio, forum som Myspace, Youtube, Facebook, print-on-demand och andra medborgarkanaler.

Digitaliseringen har också påverkat den gängse nyhetsrapporteringen i och med att webbversionerna med deras rullande rapportering kräver snabbare redaktionella beslut än förr.

Det förändrade läget ställer nya krav på den journalistiska etiken med dess krav på sannfärdighet och objektivitet, en fråga som utreds i Online Journalism Ethics – Traditions and Transitions av Cecilia Friend och Jane B Singer. Trots att båda är akademiska medieforskare har de skrivit en lättläst och konkret framställning, som ger en bra inblick i vilka etiska problem som medievärlden kan tänkas bli ställd inför.

En sak är viss: den gängse journalistiken med dess yrkeskodex urholkas. Rollen som journalist är inte lika avgränsad i dag. Vem är journalist och vem inte? Den som en gudom agerande reportern eller kommentatorn finns ännu men har alls inte längre samma upphöjda position. Folk har också tröttnat på den traditionella journalisten med sin förment objektiva monolog. Mediekonsumenterna vill inte bli undervisade utan ser den journalistiska produktionen som ett led i en dialog, framhåller författarna. Rollerna producent/konsument har rentav blivit utbytbara, och det är nätet som gjort detta interaktiva flöde möjligt.

Där sker också en symbios. Etablerade medier har inte varit sena att koppla på det nya gräsrotstänket och öppnat dörrarna för kommentarer direkt eller i form av bloggar på sina webbsidor. Delvis har de invaderat blogosfären genom att bloggar skrivs av utvalda journalister. De har börjat bjuda in allmänheten att medverka i den journalistiska produktionen.
Men det är ett ömsesidigt förhållande. Om vi ser på vår bloggflora kommenteras påfallande ofta vad som skrivs eller visas i de traditionella medierna. I Bloggportalen utgår mittspalten helt från artiklar i gängse massmedier, plus läsarnas kommentarer.

Gränsen mellan traditionella medier och folkmedier har blivit suddiga.

Har då den hävdvunna etiken för journalister med dess krav på objektivitet och tillförlitlighet raserats? Ja och nej, Friend och Singer ser både ett hot mot den och nya möjligheter. När någon påstår något i en blogg finns det ingen spärr som i traditionella medier, utan spärren ersätts av att någon annan invänder mot påståendet. De traditionella mediernas princip att filtrera först och publicera sedan har konsekvent bytts mot att publicera först, sedan filtrera. Wikipedia bygger på just denna princip.

Men det kan gå en viss tid innan korrigeringen kommer, och med tanke på den spridningsverkan ett påstående på webben har, kan stor skada redan ha skett. Rena bluffar, som påstådda halshuggningar med manipulerade videosnuttar för att ta ett extremt exempel, är mer förekommande på nätet än i etablerade medier.

Men det är inte alltid så att de gamla medierna själva följer de etiska normer som de bör följa. I Sverige har vi Expressens artikel om Mikael Persbrandts påstådda avgiftningskur i färskt minne. Och i USA fick ett känt nyhetsankare på CBS, Dan Rather, sparken för att ha basunerat ut falska uppgifter om Bushs militära liv.

Inte sällan avslöjas sådana övertramp av alternativa nätmedier.

I skogen av en massa bluddrande bloggar finns också de som överträffar traditionell journalistik ur etisk synpunkt. Det gör de genom att ge länkhänvisningar, och därigenom blir det större transparens. Det är en etiskt önskvärd princip som den gängse journalistiken inte lagt större vikt vid hittills, påpekar författarna.

Det framgår i boken att etablerade medier i USA använder sig ännu mer aktivt av användargenererat innehåll än vad som sker hos oss. Ett extremt exempel är LA Times där allmänheten bjöds in att fylla ledarsidorna. Det finns en yrkesorganisation som heter Online News Association, det ges priser som Digital Edgie Award. På agendan är främst tekniska eller ekonomiska frågor, design eller presentation av redaktionellt stoff. Men där finns också ett genomgående intresse för medborgarmedverkan.

Här handlar det inte alltid om en förlängd insändarsida. I Minnesota Public Radio har man i sitt Public Insight Initiative deklarerat att man ”inte vill ha åsikter utan kunskap” i ämnen som skolor, sjukvård och andra samhällsfrågor. Principen liknar den som Wikipedia följer. Man ser lyssnarna som en resurs.

Svenska massmedier har en del att lära sig där. På den intressanta sajten Mediekritik strömmar det in invändningar mot faktafel eller bortfall av relevanta fakta i press och tv. Vi lever i ett helt nytt medielandskap där de hävdvunna medierna inte längre kan slarva iväg ogranskade.