Tre veckor har gått sedan Danmark införde lagen om datalagring. Sedan dess måste alla anslutningar via internet, fast telefon och mobiltelefon lagras och lämnas ut till polisen på begäran.
Inom kort kommer utredningen som ska ge en liknande lag i Sverige, men nu varnar danska bransch-företrädare Sverige från att gå lika långt som man gjort i Danmark.
Enligt branschorganisationen Telekommunikationsindustrien har danska operatörer tvingats investera 200 miljoner danska kronor, omkring 250 miljoner svenska, i utrustning, mjukvara och personal för att leva upp till kraven. Kommande år väntas lagringen kosta omkring 60 miljoner svenska kronor per år.
– Vi vet att vi har värdefull information för att förebygga och upptäcka kriminalitet. Vi tar inte lätt på det, men låt oss vänta och se vad som händer i Danmark. Kanske kan ni spara pengar och vara mer effektiva, säger Ib M Tolstrup, ordförande i Telekommunikationsindustrien.
Dygnet runt, sju dagar i veckan ska operatörernas personal kunna rycka ut och förse polisen med den information om användarnas surfvanor som polisen begär ut efter en domstolsprövning.
Kraven är omöjliga för mindre operatörer att leva upp till. Det handlar också om hotell och kaféer som förser kunder med trådlöst internet. Lagring av trafikdata har därför fram som en ny hyrtjänst när mindre företag betalar de stora för att sköta det åt dem.
Medan EU-direktivet kräver att länder lagrar data i ett halvår, har Danmark valt att spara den i ett år. Även på andra punkter går den danska lagen längre än vad som krävs. Till exempel ska platsen en person befinner sig på när ett mobilsamtal avslutas lagras, vilket inte EU kräver.
– Anledningen till att det är så dyrt i Danmark är att vi har gått längre än vad EU föreslår. Vi har också infört lagen tidigare än vad som krävs, säger Ib M Tolstrup.
Operatörer kompenseras per timme de gånger polisen begär ut data, men de intäkterna täcker enligt branschföreträdare inte på långa vägar kostnaderna som övervakningen innebär. Bördan växer ytterligare eftersom den information om surfvanor som lagras är mycket känslig och måste omges med rigorös säkerhet som också innebär att varje åtkomst ska loggas.
Lagen om datalagring är resultatet av ett EU-direktiv från i fjol som även Sverige måste föra in i lagstiftningen.
Den första november ska utredningen som kommer ligga till
grund för den svenska lagen presenteras.
EUs datalagringsdirektiv började drivas igenom efter bombattentaten i Madrid våren 2004 och fick ny fart efter terrorbombningarna i London 2005.
Direktivet ska ge EUs medlemsländer bättre möjligheter att bekämpa framför allt ”allvarliga fall som organiserad brottslighet och terrorism”, som det står i direktivet.
Kritiken mot datalagringen har inte varit nådig. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg ser en risk att informationen missbrukas:
– Det farligaste hotet är att medborgarna tappar tilltron till myndigheterna och rättsväsendet. Det är allvarligt ur allmän synpunkt och utgör ett hot mot advokatsekretessen. Vårt krav är att största möjliga restriktivitet iakttas vid implementeringen, säger hon till Computer Sweden.
Den danska lagen innebär att det första och sista paketet i varje ip-anslutning loggas i en databas. När det gäller e-post lagras därmed avsändare, mottagare och tiden brevet skickades, men inte dess innehåll.
På samma sätt loggas varje besök till en hemsida eller annan resurs på webben.
Datan ska sparas i ett år och kan begäras ut av polisen efter ett domstolsbeslut.
Flera europeiska länder har sedan tidigare krav på datalagring, bland annat Irland, där informationen lagras i tre år.
