Rakelprojektet sjösattes 2003 med uppgift att ta fram ett modernt rikstäckande radionät för bland annat polisen och räddningstjänsterna. I praktiken handlar det om att bygga ett rikstäckande mobilnät för kriskommunikation, med plats för 50 000 användare.
Enligt ursprungsplanerna skulle Rakel vara självförsörjande redan 2008. Men ständiga förseningar och tekniska problem har sinkat anslutningstakten så till den grad att nätet nu kommer dras med röda siffror fram till år 2012.
För att få ekvationen att gå ihop väljer regeringen nu att tvångsansluta ett femtontal myndigheter till Rakel och beordrar dem att betala för nätet – oavsett om de planerar använda det eller ej.
Det är ett radikalt avsteg från den ursprungliga planen.
Tanken var att Rakelnätets användare, framför allt kommuner, landsting och myndigheter, men även privata aktörer som elbolag, skulle finansiera nätets löpande kostnader genom att teckna årsabonnemang för användning. Nu slår regeringen i stället fast hur mycket pengar som behövs och beordrar myndigheterna att betala.
– De har tagit ställning och säger att just de här myndigheterna måste vara med. Vi får helt enkelt tillåtelse att skicka räkningar till dem, säger Nils Svartz, chef för Rakel på Krisberedskapsmyndigheten, KBM.
Drygt 100 miljoner kronor om året ska lyftas ur myndigheternas budgetar för att finansiera Rakel. Pengarna ska börja rulla in redan nästa år och efter två år ska modellen utvärderas.
Till detta kommer de 564 miljoner kronor som regeringen sköt till i driftbidrag för Rakel i höstbudgeten. Dessa pengar ska räcka fram till 2010, men eftersom KBM räknar med att Rakel ska vara självförsörjande först 2012 måste mer pengar skjutas till framöver.
Enligt CS beräkningar innebär det att Rakelnätet kommer att ha kostat svenska staten drygt 3 miljarder kronor när det står färdigbyggt. Det är nära en miljard mer än de 2,3 miljarder kronor som ursprungligen budgeterades för projektet.
Grundproblemet är att antalet användare fortfarande är på tok för lågt. Förseningar har lett till att varken kommuner eller myndigheter har anslutit sig till Rakel i den takt som förutspåddes.
Rakelnätet har i dag drygt 5 000 användare. Vid årsskiftet ska siffran ha stigit till mellan 8 000 och 10 000, uppger KBM.
Till det kommer återkommande klagomål om att Rakelabonnemangen är för dyra. Enligt KBMs förslag ska kommuner och landsting betala mellan 8 700 och 9 500 kronor per abonnemang och år.
Den siffran har vid flera tillfällen dömts ut som allt för hög av Sveriges Kommuner och Landsting. Utan driftbidragen från regeringen hade summan landat på runt 16 000 kronor per år och användare.
– Rakelkommitténs beräkningar utgick från att så fort en etapp var klar skulle den fyllas med användare på direkten, men så blev det inte. Vi var tvungna att ändra finansieringen för att få ordning på modellen, säger Tord Eriksson, samordningsansvarig för Rakel i regeringskansliet.
Rakel är ett gemensamt radiosystem för organisationer i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet och hälsa. I praktiken går det att jämföra med ett eget mobilnät för kommunikation mellan myndigheterna.
Exempel på tänkta användare är kommuner, statliga myndigheter och privata aktörer som elleverantörer och elnätsföretag.
Rakel är det första gemensamma systemet för kriskommunikation. I dag används mer än 200 olika system av myndigheter, kommuner och landsting, enligt Krisberedskapsmyndigheten.
