I flera fall tvingas myndigheterna börja betala tidigare än vad de planerat. I andra fall hade inga beslut tagits om att över huvud taget använda sig av Rakel när regeringen gav ordern om tvångsanslutning. De utpekade myndigheterna måste betala för nätet oavsett om de väljer att använda sig av det eller ej.
– Det fanns inget internt beslut om att ansluta till Rakel innan den här ordern kom. Om vi skulle ha anslutit oss ändå är en bra fråga som inte har något enhetligt svar, säger Kristina Norberg, ansvarig för Rakelfrågor på Socialstyrelsen.
Än finns inga planer på att ta till liknande grepp mot Sveriges Kommuner och Landsting – de tilltänkta användare som hittills riktat hårdast kritik mot Rakelnätets kostnader.
Men Tord Eriksson, samordningsansvarig för Rakel i regeringskansliet, vill inte stänga den dörren helt:
– Det är inte aktuellt för tillfället. De har i huvudsak kritiserat att kostnadsbilden varit otydlig. Men nu, förutom att vi styr in myndigheterna, har vi fått ökat driftbidrag för Rakel. Då vet vi mer i detalj hur mycket det kostar och då kan vi lämna mer exakta priser.
Hur kommer det sig att ni inte lyckats skapa tillräckligt stort intresse för nätet?
– Det har jag faktiskt inte något svar på. Det finns en seghet i beslutsfattandet. När infrastrukturen är klar tar det en ganska lång stund innan man kliver över till ett nytt system. Många sitter ju också med andra system som går parallellt, säger Tord Eriksson.
