Antalet polisanmälda dataintrång har ökat med 228 pro­cent sedan 2000 och i dag faller hovrättens dom mot den 19-åring från Uppsala som står åtalad för ett av de största dataintrången i svensk historia.

Men trots att bevismaterialet i fall efter fall handlar om komplicerad teknik som trojaner, rättigheter i Unixsystem och kryptering finns i dag inte en enda specialiserad domare på landets största hovrätter.

– I regel hanterar man det genom att välja en domare som rent privat har större kunskaper än andra. Men man kan inte prata om någon specialistkunskap, säger Staffan Levén, hovrättslagman vid hovrätten för västra Sverige.

Inte heller vid Svea hovrätt i Stockholm eller i hovrätten i Malmö finns domare ­som är speciellt utbildade för att hantera tekniskt avancerade fall.

– Risken är att de inte förstår vad det handlar om och att det blir en felaktig utgång i målet. Det kan slå i båda riktningarna, att de dömer den som borde ha blivit friad eller friar den som borde ha blivit dömd, säger Staffan Levén.

Chatrine Rudström är kammaråklagare i Uppsala med it-brott som specialitet. Hon har drivit en rad mål där avancerad teknik figurerar, bland annat fallet med den utpekade ”Uppsalahackaren”. Målet har behandlats av en vanlig rotel på Svea hovrätt, utan särskild it-kompetens.

– Alla tre parter, domstolarna, åklagare och advokater, brister i kunskap om vad som nu är basal bevisning, säger Chatrine Rudström.

Digitalt bevismaterial blir allt vanligare när mer och mer kommunikation sker över nätet eller mobiltelefoner. Det gäller inte bara brott som dataintrång och piratkopiering utan också till exempel häleri, olaga hot och barnpornografibrott.

– Det är en pedagogisk utmaning att förklara komplicerade förlopp. Jag kan inte utgå från att alla som sitter i rätten förstår hur det fungerar eftersom jag inte har en aning om vad de har för bakgrund, säger Chatrine Rudström.

I första hand vill hon se mer it-utbildning för alla rättsväsendets delar, snarare än specialisering. Men hon utesluter inte att särskilda domare kan behövas.

– Det är klart att det är bra om det finns någon som är specialiserad för de riktigt avancerade målen, säger Chatrine Rudström.

Fakta

I en fällande dom från december 2006 mot två personer som har agerat mellanhänder i Nordea­bedrägerierna beskriver Stockholms tingsrätt hur ”okända personer som har tagit sig in i bankens datasystem” ligger bakom attackerna. Det är en total missuppfattning om hur attackerna har gått till, enligt Ingemar Borelius, chef för Nordeas nätbank.

”Det är fullkomligt uppåt väggarna. Man är helt omedveten om att alla attacker har handlat om att trojaner har funnits på kundernas egna datorer. Det visar att man inte har någon kunskap om de här frågorna”, säger han.

Ett annat exempel är rättegången mot den utpekade ”Uppsalahackaren”, en man som enligt åtalet ska ha genomfört en serie dataintrång mot svenska universitet och högskolor. Han friades av Uppsala tingsrätt, en dom som senare överklagades. Domen beskriver bland annat en internetuppkoppling till en lägenhet i Uppsala som ”det snabbaste bredbandet i hela världen”. Tingsrätten tvingas vidare ta ställning till hur sannolikt det är att en avancerad Linuxanvändare skulle använda textredigeraren Nano för att bara läsa en textfil.

”Exempelvis har han förklarat användandet av koden Nano, vilken åklagaren påstått vara ett skrivprogram, med att det går lika bra att läsa när detta används”, skriver tingsrätten i domen.

Ett nytt sätt att klassificera brott ska för första gången ge polisen tillförlitlig statistik över internetr­elaterad kriminalitet. ”Med hjälp av internet”, som den nya brottskoden kallas, gör nätkriminalitet till en egen kategori, trots att det rör sig om vitt skilda brott.