Svea hovrätt fällde mannen från Uppsala för sju fall av dataintrång mot universitet och högskolor runt om i Sverige.

Bland de drabbade finns bland andra Uppsala universitet, KTH och Nationellt Super­datorcentrum i Linköping.

Därmed river hovrätten upp den friande domen från Uppsala tingsrätt från tidigare i år, som överklagades av kammaråklagare Chatrine Rudström.

– Det är glädjande att man har gått på min linje. Hovrätten har inte lagt samma vikt vid de invändningar som han har kommit med i tingsrätten, säger hon.

Till skillnad från tingsrätten bedömer Svea hovrätt en rad indicier, som intrångsverktyg och information från de drabbade servrarna som hittades på hans dator, som tillräckliga för att det ska anses vara bevisat att Uppsalabon ligger bakom dataintrången.

Till CS säger 19-åringen att han nu ska göra allt för att överklaga domen till Högsta domstolen.

– Det är en total tragedi för vårt rättssamhälle att en domstol kan döma någon med bevisning som domstolen inte förstår. Den har bara automatiskt lyssnat på vad åklagaren säger och på några expertvittnen från Rikskrim med tre veckors datautbildning, säger han.

Hovrätten dömer mannen till villkorlig dom. Dessutom ska han betala drygt 200 000 kronor i skade­stånd, inklusive ränta, för kostnader lärosätena har haft i samband med att systemen säkrades och en mängd lösenord byttes ut.

– På punkt efter punkt har hovrätten missförstått den tekniska bevisningen, säger Uppsalabon.

Bland annat har både hovrätten och tingsrätten fått ta ställning till huruvida det är troligt att en van Linux­användare använder textredigeraren Nano för att läsa en textfil.

– Att det ska ha någon betydelse för om jag är skyldig eller inte är helt enkelt tragiskt, säger han.

Som Computer Sweden kunnat påvisa innehåller både tingsrättens friande dom, och andra domar i it-brottsmål på tingsrättsnivå, tveksamma formuleringar som tyder på bristande it-kunskaper.

– Sådant genomsyrar hela processen. Åklagaren och hennes kumpaner säger till exempel att det är väldigt konstigt att man har ett lösenordsknäckningsprogram, att det är konstigt med säkerhetsprogram som följer med de flesta Linuxdistributioner.

Hovrätten tolkar också det faktum att intrången upphörde efter en razzia mot Uppsalabons hem som en starkt tecken på att han låg bakom hacken.

Men till sitt försvar har han hela tiden sagt att två personer, kända under pseudonymerna Stakkato och Nebuno, ska ha använt hans server. Det är de som har placerat informationen från intrången på hans dator, hävdar han.

– Att det värderas som ett bevis för att det skulle ha varit jag… helt sinnessjukt.

Fakta

  • Intrången upptäcks i juni 2004 genom samarbete mellan en rad universitet.
  • Enligt administratörer vid de drabbade universiteten har ingen användardata raderats och angriparen tycks inte ha varit ute efter att stjäla information värd att sälja. I stället tycks kicken av att ta sig från ett system till ett annat ha varit drivande bakom intrången.
  • När angriparen, som gått via knäckta konton runt om i världen, spårades utpekas Uppsalabon som ansvarig.
  • Polis genomför en razzia i hans hem och beslagtar utrustning.