– Det är en total tragedi för vårt rättssamhälle att en domstol kan döma någon med bevisning som domstolen inte förstår. Den har bara automatiskt lyssnat på vad åklagaren säger och på några expertvittnen från Rikskrim med tre veckors utbildning.

Det säger den 19-åringen som på måndagen dömdes för dataintrång mot en lång rad svenska universitet och högskolor. Men nu vill han överklaga domen till högsta domstolen.

– Jag har inte hunnit prata med min advokat än, men jag ska definitivt försöka få det hela överklagat.

Hur bedömer du chanserna att du lyckas med det?

– Det är svårt för mig att säga, jag är inte jurist. Men personligen känns det självklart. Det är absurt när en tingsrätt och en hovrätt kommer till helt olika slutsatser med samma bevisning.

Förutom villkorlig dom tvingas han betala drygt 200 000 kronor i skadestånd till de utsatta lärosätena.

– Det är tråkigt att de förstör min framtid innan jag ens är vuxen. De tog mig när jag var 16. Nu är jag 19 och läser på universitet. Ska jag betala 200 000 med mitt CSN-bidrag eller?

I dag går mannen en datorutbildning. Intresset för it är fortfarande starkt och han vill gärna arbeta med it-säkerhet i framtiden, berättar han.

På punkt efter punkt har hovrätten missförstått den tekniska bevisningen, säger han. Bland annat har både hovrätten och tingsrätten fått ta ställning till huruvida det är troligt att en van Linuxanvändare använder textredigeraren Nano för att läsa en textfil.

– Att det ska ha någon slags betydelse för om jag är skyldig eller inte är helt enkelt tragiskt, säger han.

Som Computer Sweden kunnat påvisa innehåller både tingsrättens friande dom, och andra domar i it-brottsmål på tingsrättsnivå, tveksamma formuleringar som tyder på bristande it-kunskaper.

– Sådant genomsyrar hela processen. Åklagaren och hennes kumpaner säger till exempel att det är väldigt konstigt att man har ett lösenordsknäckningsprogram, att det är konstigt med säkerhetsprogram som följer med de flesta Linuxdistributioner.

Hovrätten tolkar också det faktum att intrången upphörde efter en razzia mot Uppsalabons hem som en starkt tecken på att han låg bakom hacken. Men till sitt försvar har han hela tiden sagt att två personer, kända under pseudonymerna Stakkato och Nebuno, ska ha använt sig av hans server. Det är de som har placerat informationen från intrången på hans dator, hävdar han.

– Att det värderas som ett bevis för att det skulle ha varit jag... Helt sinnessjukt.

Läs allt om dataintrången och rättegångarna på CS specialsida.