En majoritet av lärarna i låg- och mellanstadiet har varit med om obehagliga situationer där elever råkat ut för mobbning, förtal och kränkningar på nätet.

Lärarna är överlag hyggligt kunniga på att använda den traditionella webben men osäkra och ovetande om nya företeelser.

Varannan lärare känner inte till Myspace och 80 procent vet inte vad gromning betyder – alltså att odla kontakter med barn i sexuellt syfte. Däremot vet 98 procent vad chatta betyder.

Det är några resultat av den undersökning som Microsoft låtit Synovate Temo göra i lärarkåren. Den speglar en stark önskan efter metoder att spärra vissa sajter, kunna spåra elevernas surfvanor och få bättre tekniskt stöd. Men att spärra webbsidor sågs inte som en lösning av den panel med skolfolk som Microsoft samlat när undersökningen presenterades i torsdags.

– På det gymnasium där jag jobbar finns det en kilometerlång lista på sidor och sajter som våra tekniker spärrar. Ändå är vi ju hela tiden steget efter. Vi använder nätet traditionellt medan ungdomarna blixtsnabbt hittar nya sociala mötesplatser. Inga spärrar kan ersätta samtal om våra värdegrunder. Sedan kan vi skapa regler, och det har ju varannan skola gjort enligt undersökningen, säger Sonja Åström, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Johan Elmfeldt, chef för lärarutbildningen i Malmö, tror inte heller på kontroll:

– Skolan har förlorat kontrollen som vi hade förr över vilka läromedel som fanns i lokalerna. Nu mäste vi ha modet och kunskapen att tala om de svåra ämnena.

– Det är ju en chans vi har att ta de samtalen nu när allting kommer rakt in i våra klassrum, kommenterar Elza Dunkels från Umeå universitet som doktorerat på barns nätvanor.

Ann-Charlotte Eriksson, vice ordförande i Lärarförbundet, berättar om sitt virtuella klassrum som ett komplement till de reella:

– Där kan jag lyfta fram tysta elever och där diskuterar vi käll-
kritik och webbeteende. Elever fattar vad som är rätt och fel och då kan vi formulera regler tillsammans.

Göran Harnesk, generalsekreterare i Bris, berättar att barn möter webbmobbning redan i 10–12-årsåldern och får även förtroenden som de är för unga att hantera:
– Det blir värre uppåt 15–16 år.

De som ringer till oss är ofta isolerade, ensamma och själv-destruktiva som hittar likasinnade på nätet.
Men han avvisar, liksom de övriga deltagarna, den skräckartikel i DN i onsdags som hävdar att tusentals tonårspojkar tittar på ”avrättningar, tortyr och grova våldtäkter” varje dag.

– Det är en repris på debatten om Motorsågsmassakern.

Fakta

Temoundersökningen finns på Microsofts lärarsajt.
Den sajt om barns och ungdomars trygghet och säkerhet på internet som har utvecklats av Microsoft, Medierådet och Myndigheten för skolutveckling är www.livstid.org.
Gromning (grooming på engelska) betydde tidigare hudvård men står nu enligt Språkrådet för att ”förbereda för övergrepp”.