Free Software Foundation verkar för fri mjukvara. Men också för öppenhet på ett högre plan.
När den europeiska delen Free Software Foundation Europe, FSFE, drog i gång sin första konferens i Sverige, i Göteborg i fredags, kom det 180 deltagare.
En av talarna var Mathias Klang, forskare på It-universitetet i Göteborg och juridisk expert på FSFE.
Hans budskap är att man ska vara mycket försiktig med lagstiftning om teknik.
– Eftersom lagstiftare inte förstår ny teknik skapar de onödigt hårda lagar, säger Mathias Klang.
– Jag tror att detta kan spilla över till vilket område som helst. På sikt kan det hota demokratin, säger han.
Som exempel på för hård lagstiftning nämner han att det är olagligt att skriva virusprogram i många länder, till exempel i USA, även om de inte distribueras till någon.
– Programkod kan inte vara ond eller farlig i sig. Det finns massor av exempel på legitim användning av virus.
Klang säger vidare att fria program inte kan få dålig lagstiftning ogjord, men i alla fall motverka dess effekter.
– Ju fler människor som kan förstå och ändra program, desto bättre.
Kan man gå så långt som att säga att leverantörer av stängda program, som Microsoft, är ett hot mot demokratin?
– Man kan i alla fall säga att Microsoft orsakar likriktning, vilket är ett hinder för innovativa idéer, säger Mathias Klang.
Ett annat hot mot demokratin är Google. Åtminstone om man lyssnar till de värsta kritikerna.
– Google har problem med sin policy för personlig integritet och med agerandet i Kina. Företaget försöker vara medvetet om de här frågorna, säger Jonas Öberg, vice ordförande för Free Software Foundation Europe.
Enligt Jonas Öberg hade FSFE inga dubier om att acceptera Google som sponsor av konferensen.
- Free Software Foundation Europe, FSFE, som grundades 2001 är en systerorganisation till Free Software Foundation som grundades i USA.
- FSFE satsar på att anordna en ny konferens nästa år och även på att hålla föredrag i Stockholm.
- Fria program, free software, släpps ofta under licensen gpl, General public license. Så är också fallet med öppna program, eller öppen källkod som de också kallas.
- Vissa program kan kategoriseras både som fria och öppna. Skillnaden är oftast vilka avsikter upphovsmännen haft. Anhängare av öppna program är ofta mer intresserade av de affärsmässiga aspekterna.
