Redan i början av 1980-talet blev Maria Häll intervjuad i tidningar som Damernas Värld, Aftonbladet och Mikro­datorn.
Hon var pionjär.

– Luleå var först med datatekniklinjen och jag var första tjejen i klassen.

Hon läste på Luleå tekniska universitet och blev civilingenjör i datateknik och reglerteknik.

Första jobbet efter examen blev att skriva program till koksverk.

Sedan kom hon till Ovako Steel i Hofors.

– Men jag blev less på att programmera och ville jobba med människor. Så de gjorde mig till logistikkoordinator för stål- och valsverk. Jag fick ta hand om allt, från kundorder till leverans.

I det jobbet ingick att se till att allt flöt enligt planerna, vilket Maria Häll tydligen skötte bra.

– Jag fick ett brev från Sandvikens kommun. De skulle anställa en it-samordnare och uppmanade mig att söka.
– Vad sjutton gör man på en kommun, undrade jag – och sökte jobbet.

Sandviken var tidigt ute med att bygga ett kommunalt datanät, till stor del beroende på att it-teknikern Stefan Hedin blev socialdemokratiskt kommunalråd. Maria Häll var delaktig i att införa kreativa och kostnadsbesparande lösningar, som att använda kabel-tv-nätets returkanal för datatrafik.

Grannstaden Gävle upptäckte vad Sandviken höll på med, ville inte vara sämre och rekryterade 1998 Maria Häll till Gävle Energi, där hon blev projektledare för Gavlenet.

– Det var mer som att jobba på ett företag. Det var en rolig tid, berättar Maria Häll som fortfarande bor i Gävle och långpendlar till Stockholm.

Hennes insatser gjorde att Maria Häll 2002 utsågs till årets stadsnätsentreprenör av Svenska Stadsnätsföreningen. Men då hade hon slutat gräva upp gator och var inne i rikspolitiken.

År 2000 sökte Kommunförbundet en it-strateg med bredbandskunskaper, en kravprofil som verkade vara gjord för Maria Häll. Hon blev projektledare för ett projekt som skulle stödja kommunerna i den statliga bredbandssatsningen och hon fick träffa Björn Rosengren. 2002 ringde Ulrica Messing och erbjöd Maria Häll jobbet som politiskt sakkunnig inom it-politik och transportpolitik. Sakkunnig på näringsdepartementet är hon fortfarande, trots regimskifte, numera som opolitisk sakkunnig under Åsa Torstensson, centerpartiet.

Hur tycker du att bredbandssatsningen gick?
– Positivt är att det faktiskt har har resulterat i mer it-infrastruktur i landet. I flera avseenden är det dock fragmenterat, vilket ibland gör det svårt för operatörerna, exempelvis vad beträffar åtkomst till fiber samt olika avtals- och affärsmodeller.

Nu pågår utredningen Bredband 2013, med Maria Häll som en av de sakkunniga. Den ska vara klar i april 2008.

När Ulrica Messing tog bort It-kommissionen och ersatte den med en ny it-politisk strategigrupp blev Maria kansliansvarig. Hon fick hålla ordning på några av Sveriges mest kunniga och påstridiga it-experter.

– De var, och är, idérika människor. Det kom massor med idéer som vårt lilla kansli försökte föra in i regeringskansliets gängse processer.

Idéerna spred sig. Det bildades arbetsgrupper för bland annat bredband, it och skola, it och miljö, it och kultur.
Speciellt lyckad var gruppen för it i hälso- och sjukvård där socialdepartementet självt var mycket aktivt.

– Vi skrev ett antal slutrekommendationer och sedan tog mandatet för det it-politiska grupparbetet slut i oktober 2006 – vilket egentligen inte hade något med regimskiftet att göra, sammanfattar Maria Häll.

Nu är Maria Häll ämnessakkunnig på näringsdepartementets enhet för it-politik med ansvar för bland annat e-förvaltningsfrågor på sitt departement.

– Vi är 17 personer på enheten med olika ansvarsområden, säger hon.

Men hon är fortfarande djupt engagerad i nätverk. Maria Häll är en uttalad vän av öppenhet på nätet och reagerar kraftigt mot alla försök att binda användarna:

– Internet ska vara ett transparent transportnät, säger hon.
Vilket för lekmän betyder att operatörerna ska se till att ettorna och nollorna kommer fram.

Operatörerna ska inte bry sig om vad ettorna och nollorna betyder.

Hon talar sig varm för öppenhet och frihet på internet och tycker att det är bisarrt att riksdagen har försett riksdagsledamöterna med internetfilter.

Beivrande av brott via nätet är en het fråga. Maria Häll betonar att det är viktigt att ha kunskap om ansvarsfördelning och roller – och att vara tydlig med vad som gäller.

– Det är rättsväsendet som ska beivra brott. Att låta internetoperatörerna ta ansvar för innehåll och tjänster som användarna använder kan påverka marknaden och snedvrida konkurrensen, säger hon.

Det viktiga när det gäller framtidens bredband är inte bara, säger hon, att allt går mot att vi använder internetprotokollet ip, det viktiga är att man följer internets ursprungliga principer – att internet består av många nätverk som tillsammans ser till att tjänster och information når sin mottagare.

Att man kör ip behöver inte betyda att man är en del av internet.

– Ersätt ordet ip med internet, rekommenderar hon.
– Jag avskyr triple play, fortsätter Maria Häll.
– I varje fall om det innebär att man inte kan välja andra tjänsteleverantörer av dessa tjänster. Nu kommer det dessutom quadruple play, tillägger hon med en grimas.
Paketering av tjänster är okej, men inte utelåsning av andras tjänster. Kunderna måste få information om vad som gäller.
Det är alltså inte internetoperatörerna som ska bestämma vem som förser dig med tv, radio och telefoni. Du ska kunna välja själv.

Samma bör gälla för mobila tjänster, anser hon.
– Jag blir irriterad på in- och utelåsningar. Detta kommer att missgynna utvecklingen av offentliga e-tjänster som ska kunna nås av alla medborgare i landet. Oavsett operatör.
Hemma i Gävlevillan kör hon sitt lokala nätverk över elnätet. Huset har så tjocka väggar att wi-fi inte går från rum till rum. Små wi-fisändare från Netgear pratar i stället med varandra via eluttagen. Trådlöst på nära håll, trådbundet på längre håll.
Vilket är samma princip som gäller i stor skala. Fiber knyter ihop de trådlösa accesspunkterna.

– Ju mer trådlöst, desto mer fiber behövs, säger Maria Häll.

Fakta

Ämnessakkunnig på näringsdepartementet under infrastrukturminister Åsa Torstensson (c). Rekryterades till departementet av Torstenssons föregångare Ulrica Messing (s).

Var kanslichef för Messings it-politiska strategigrupp 2003–2006.

Adb-samordnare i Sandviken 1991–1998, sedan projektledare för Gavlenet i Gävle. It-strateg på Kommunförbundet 2000–2002.

Veckopendlar från Gävle. Två barn, 13 och 17 år gamla.