– Microsofts licenskontroll har rent inkvisitoriska inslag och jag är förvånad att ett företag som detta har en så tuff attityd mot sina kunder och både agerar åklagare och domare, säger Göran Westerlund, it-chef på Alingsås kommun.

Han berättar att kommunens it-avdelning i dag måste lägga mycket mer tid på att kontrollera Microsofts licenser jämfört med tidigare och ser ingen logik i systemet för licenskontroll.

– Öppnar man programmen på ett lite annorlunda sätt kan man plötsligt få betala för fler licenser och extra avgift för så kallad legalisation, säger Göran Westerlund.

– Microsoft kallar det för en dynamisk modell men för oss är det knappast kristallklart vad som gäller.

Ett av de vanligaste problemen som han och flera andra it-ansvariga klagar över är att exempelvis hemarbetande skolelever eller distansarbetare måste betala extra för att komma åt det som finns på servrarna.

– Det är många kommersiella aktörer på marknaden som licensierar sina produkter enligt antal möjliga arbetsplatser, säger Hans Leidebring, marknadschef på Cendio som utvecklar program för tunna klienter.

– Konsekvensen är att man räknar antalet pc på skolan eller kontoret och får betala därefter. Om man sedan ger tillgång till arbetsplatsen på distans måste man även räkna in distansarbetsplatserna. Då betalar man dubbelt för licensen trots att man bara kan befinna sig vid en arbetsplats vid en given tidpunkt.

Leif Sunesson, Microsofts säljchef för skolor och högre utbildning, säger att licensreglerna för skolor inte skiljer sig från företagets övriga volymlicensavtal och inte heller har ändrats de senaste åren.

– I ett skolscenario betyder det att även hemmadatorn som används behöver licensieras via skolans volym­licensavtal, men för elever finns särskilda student­licenser som är mycket förmånligt prissatta, säger Leif Sunesson.

Han medger att det inte är helt enkelt att få ett samlat grepp om licenserna i de fall där inloggningen sker via Windows Server Terminal Services.

– Det är en utmaning att licensiera terminalservrar korrekt eftersom det är svårt att ha kontroll på vilken enhet eleven använder. Då är det lättare att skolorna tillhandahåller program som eleverna kan installera på sin egen pc, säger Leif Sunesson.

För Göran Westerlund i Alingsås börjar situationen att bli ohållbar.

– Nu gör vi allt för att kunna plocka bort Microsofts produkter där de inte behövs. Microsoft är inte kundorienterade och kan inte föra dialog kring detta. Det är ingen hemlighet att fler än vi blivit rejält tilltufsade av detta bolag.

Det första steget är en successiv övergång till Open­office med start under nästa år.

Fakta

Alingsås kommun har 2 400 datorer. Enligt it-chefen Göran Westerlund skulle det kosta 1,2 miljoner kronor att standardisera på Microsofts Officepaket.
I stället väljer kommunen gratisprodukten Open­office och ökar antalet tunna klienter.