Men både hon och hennes far och övriga familj, som bodde i Saudiarabien vid tidpunkten, tackade förstås nej till det flotta erbjudandet trots att en av kamelerna visade sig vara en dyrbar vit avelshingst.
Så i stället för en haremstillvaro fortsatte hon att odla sina tre stora intressen i livet: musik, it och katter, varav hon bara har it-intresset kvar i dag – och det som yrke.
När hon som treåring satt i sin mormorsmors knä och lärde sig sjunga skillingtryck eller när hon som tolvåring började programmera sin Commodore Vic-20 kunde hon inte drömma om att hon bara några år senare skulle bli schlagerstjärna i Belgien. Det samma gäller om hennes låtar skulle vinna den belgiska melodifestivalen.
När Emma Hjälmås, med artistnamnet Emma Philippa, gifte sig med en belgare i början av 1980-talet blev hon samtidigt upptäckt av en av Belgiens mest kända sångare och producenter, John Terra.
Ett röstprov senare fick hon order att packa väskorna och bilen. Hon hyrde ut sin lägenhet i Göteborg och sålde möblerna, satte katterna på flyttlasset och styrde kosan mot Bryssel och äventyret som kom att vara i tre och ett halvt år.
I Belgien kom hon snabbt i kontakt med låtskrivare och sedan dröjde det inte länge förrän hon började producera låtar på löpande band.
Hon hade också turen att relativt snabbt att få kontrakt med det stora musikbolaget BMG.
Sedan snurrade hjulen allt snabbare. Samtidigt som hon åkte runt i landet och sjöng i olika sammanhang, började hon jobba på deltid som webbdesigner, vilket hon skulle få stor nytta av senare.
Emma Philippa blev snabbt känd i Belgien. En skiva och en duett med upptäckaren John Terra seglade upp på Belgiens tio-i-topp-lista. Det var ett direktsänt program på tv, där duon fick framföra låten live varje vecka den var med på listan.
Men hur känd var hon var i Belgien med svenska mått mätt?
– Jag blev ofta igenkänd och fick skriva autografer. Jag skulle gissa att jag var lika känd i Belgien som Agnes är i Sverige, säger hon.
Men det verkliga genombrottet fick hon något år efter att hon flyttat hem till Sverige igen och efter att hon lämnat sina låtar hos förläggare för att byta karriär.
I samband med flytten till Göteborg igen stod hon på gränsen till ett stort genombrott i Belgien med en nysläppt singel och med ett kontrakt på två album. Men vid det tillfället lockade en framtid i Göteborg och en it-karriär mer. Tanken var att bara göra ett tillfälligt avbrott i musiken.
Efter en tid hemma lyckades hon, utan att känna till det själv, pricka in en vinnare i den belgiska uttagningen till den europeiska melodifestivalen med sin låt Like the Wind.
Den sjöngs av Vanessa Chinitor som hade fått låten av Emma Philippas förläggare. Beskedet att låten vunnit fick hon samma kväll som den belgiska finalen gick i tv.
Eftersom det är låtskrivarna som tävlar i melodifestivalen fick hon en biljett till finalen, som det året gick i Jerusalem, för att ta emot priset vid en eventuell vinst. Svensk deltagare var Charlotte Nilsson, numera Perelli, med Tusen och en natt.
Emma Philippas låt kom på en tolfte plats i finalen och det tycker hon inte alls var så pjåkigt.
När hon kom tillbaka till Sverige fick hon jobb på Semcon, först som webbdesigner och sedan som projektledare. Hon var med om att ta fram den första interaktiva handboken för Volvo V70.
Från Semcon gick hon till ett it-konsultbolag, först som marknadschef sedan som vd. Hon har också jobbat som managementkonsult med inriktning på it.
Slutligen kom hon för några år sedan som konsult till Runaware, som utvecklar en produkt som gör det möjligt för programbolag att låta kunderna testköra deras program online via webben.
– Jag satsar min kreativa energi på det som händer i och med Runaware. It har ett tillfälligt övertag över musiken, säger hon.
Men det kan ändra sig i framtiden eftersom hon känner sig som musiker och sångerska innerst inne. Så vem vet, nästa gång hon vinner en melodifestival kanske hon själv står med micken i hand.
Som med musiken har hon ingen formell it-utbildning utan en sex månaders projektledningskurs för nya medier och it plus spridda poäng i språk, affärsutveckling, entreprenörskap och ekonomi vid Göteborgs universitet. Hon tror inte att vi får några chanser. Det gäller att själv skapa dem och sedan ta chansen när den dyker upp. I det fallet har hon aldrig varit rädd att ta för sig och visa framfötterna och det kanske beror på att hon är yngst i en skara av fem systrar.
