EG-domstolen i Luxemburg har nu presenterat resultatet av sin prövning av det så kallade sanktionsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att upphovsrättsinnehavare som misstänker brott mot upphovsrätten med lagen i ryggen får begära ut uppgifter om vem som finns bakom ett visst ip-nummer, för att sedan driva en civilrättslig domstolsprocess mot personen.

Fallet som EG-domstolen behandlat kommer från Spanien, där upphovsrättsorganisationen Promusicae krävt att internetleverantören Telefónica lämnar ut uppgifter om personer som spritt musik med fildelningsprogrammet Kazaa.

I den gängse tolkningen av EUs sanktionsdirektiv, som är på väg att bli lag i bland annat Sverige, skulle Telefónica bli skyldiga att lämna ut uppgifterna. Telefónica hävdar å sin sida att det enligt spansk lagstiftning är endast är tillåtet att lämna ut sådana upplysningar i brottmål eller i ärenden som rör allmän säkerhet eller nationens försvar.

Dessutom säger andra EU-direktiv, om skydd för personuppgifter, att medlemsländerna kan göra undantag från sanktionsdirektivet för att skydda sekretessen för trafikuppgifter.

Den spanska domstolen ställde en fråga till EG-domstolen för att få klarhet i om EG-rätten betyder att medlemsländerna är skyldiga att lagstifta om en skyldighet att lämna ut personuppgifter i tvistemål. Det vill säga om Spanien - och i förlängningen andra EU-länder - måste ändra sin lagstiftning till följd av sanktionsdirektivet.

Nej, säger nu EG-domstolen, direktivet innebär inte att EU-länderna måste lagstifta fram en skyldighet för internetoperatörer att lämna ut uppgifter om fildelare till upphovsrättsinnehavare.

Men, säger EG-domstolen, direktivet innebär inte heller något hinder för att en sådan skyldighet skrivs in ett medlemslands lagar.

Domstolen understryker att tolkningsfrågan handlar om hur skyddet för olika grundläggande rättigheter kan förenas med varandra. Något som är nödvändigt, enligt domstolen.

I detta fall skall rätten till skydd för privatliv, å ena sidan, förenas med rätten till skydd för egendom och rätten till effektivt rättsmedel, å andra sidan.

EG-domstolens slutsats är att medlemsländer som inför nya lagar som ska skydda immateriella rättigheter måste se till att det råder en "korrekt balans" mellan de grundläggande rättigheterna.

Både pirater och antipirater ser utslaget som en seger.
– Den svenska riksdagen och regeringen kan fortfarande rent teoretiskt besluta att film- och skivbranschens organisationer ska få den här rätten att agera privatpoliser. Men i så fall är det ett beslut som de svenska partierna har tagit själva här i Sverige. De kan inte gömma sig bakom EU, säger Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge.

– Vi ser dagens utslag i EG-domstolen som mycket positivt. Domstolen skriver uttryckligen att det inte finns något som hindrar den svenska regeringens ambition att införa sanktionsdirektivet på samma sätt som redan har gjorts i övriga Europa, säger Sara Lindbäck, jurist på Antipiratbyrån.

Marcus Nylén, vd Bredbandsbolaget, kommenterar också utslaget:

– Vi tolkar detta som att EG-domstolen inte funnit något stöd i sanktionsdirektivet för att sekretesskyddad information om bredbandsanvändare ska lämnas ut till privata aktörer. Samtidigt betonar man vikten av balans mellan upphovsrätt och integritet, vilket är mycket viktigt. Ur ett rättsäkerhets- och integritetsperspektiv är det orimligt att andra aktörer än polis och domstol ska ha en skyldighet att bedöma om en brottslig handling har begåtts eller inte.

Justitieminister Beatrice Ask, m, svarade nyligen på en skriftlig fråga i riksdagen angående sanktionsdirektivet. I svaret skriver hon att utformningen av de svenska bestämmelserna är beroende av utgången i EG-domstolen. Samtidigt räknar Ask med att "under våren kunna presentera en lagrådsremiss och proposition med förslag till genomförande av direktivet i dess helhet."