"Gandhi var en bloggare"

Mahatma Gandhi blev under 1900-talets första halva en förgrunds­gestalt för Indiens självständighetskamp. Han var också en känd teknofob – Gandhi ville återinföra spinnrocken och motarbetade textil­industrin.

I dag är Indien en snabbt växande it-nation. När CS träffar författaren Zac O’Yeah, som lagom till 60-årsdagen av Gandhis död har skrivit en bok om nationalhjälten, är det i landets hektiska it-huvudstad Bangalore. Men Gandhiexperten Zac O’Yeah slår snabbt hål på myten om Gandhi som teknofob. It-nationens fader var ingen bakåtsträvare, anser han.

– Gandhi var inte emot teknik – han var emot att ta bort arbetstillfällen för fattiga och skapa mass­arbetslöshet.
Gandhi var tvärtom väldigt intresserad av teknik som var nyttig, berättar Zac O’Yeah. Hans fokus låg på hur man kan få tekniken att tjäna människan, och inte tvärtom.

– Gandhi hade bloggat och använt Facebook om han hade levt i dag. Det vore konstigt annars. Gandhi gav ut en egen veckotidning där han skrev vad han tyckte och tänkte. Alltså var han i princip bloggare redan på sin tid.

Gandhis rykte som bakåtsträvare har sitt ursprung i att han använde spinnrocken som symbol. Indien hade tidigare haft en stark textil­industri. Under brittiskt herravälde skickade man i stället råvaran till Storbritannien, där fabriker vävde tyger som sedan skickades tillbaka till Indien. På kort tid gick Indien från att vara en av världens största textilproducenter till att betala britterna för förädlingen.

Det ville Gandhi ändra på. Därför uppmuntrade han befolkningen att skaffa sig en spinnrock för att själv spinna tråd och väva tyger.

– Gandhi hade teorier om allting. Han var en universalmänniska, det var inte bara tjat om andlighet.

I dag pågår en liknande utveckling som den Gandhi drev. Indien har de senaste åren byggt upp en stark it-kompetens genom att genomföra västvärldens idéer till låga löner. Men nu börjar de indiska ingenjörerna satsa på egna idéer i stället, och startar företag riktade mot den växande indiska marknaden. Den indiska it-sektorn håller på att skaffa spinnrockar.

Gandhi hade tydliga mål för den indiska ekonomin. Tillsammans med ekonomer tog han fram teorier om hur man bygger en permanent ekonomi, alltså en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Ändliga resurser som olja, malm och mineraler kunde enligt Gandhi inte ligga till grund för en ekonomi, då uppstår oundvikligen en kamp om naturresurserna.

– Om vi i stället kan lära oss att använda naturresurser som förnyas finns ingen anledning att ha konflikt med varandra. Då kommer världen automatiskt att bli bättre.

Miljö var en central fråga för Gandhi. Han förutspådde redan 1928 de miljöproblem som skulle följa Indiens och Kinas välstånd i spåren. ”Gud förbjude att Indien följer efter i den västerländska industrialiseringens spår”, för om Indien ägnade sig åt jämförbar ekonomisk exploatering skulle ”världen skrapas ren som av gräshoppor”, citerar Zac O’Yeah i sin förra bok Guru!.

Tecknen på vad som komma skall är tydliga i Indiens Silicon Valley, den sydindiska staden Bangalore, där Zac O’Yeah bott i sju år. It-sektorns enorma tillväxt i Indien – från 26 miljarder kronor till 203 miljarder på sju år – har satt sina spår.

kontorsskrapor trängs med tempel och låghus och trafiken är det stora samtalsämnet. Det har de senaste tio åren blivit näst intill omöjligt att ta sig fram: på gator dimensionerade för en sömnig småstad färdas nu 7 miljoner människor.
Gandhi skulle ha en enkel lösning på det här, tror Zac O’Yeah.

– Han skulle inte komma med svåra lösningar som att bredda gatorna. Om man spekulerar skulle han kanske föreslå att man decentraliserar arbetsplatserna och arbetar hemifrån – distansarbete med hjälp av it-teknik, säger Zac O’Yeah.