– Efter den senaste tidens värdetransportrån så får vi i regeringen i första hand se vad det går att göra för att hantera transporterna på ett säkert sätt. I andra hand handlar det om att se om det går att minska exponeringen av transporterna genom att minska andelen kontanter i samhället, säger Sven-Erik Österberg, finansmarknadsminister som ansvarar för betalningssystemen.
– När jag satt i riksbanksfullmäktige trodde vi att kontantandelen skulle minska, men det har inte alls minskat så mycket som man trodde då, säger han.
För att styra utvecklingen mot en lägre användning av kontanter ute i samhället ska han inom kort samla företrädare för Riksbanken, bankerna, handeln och konsumentsidan för att få en ordentlig sammantagen bild av vilka som är de största hindren för en kontantlös handel. Tanken är att även justitieminister Thomas Bodström ska delta.
– Kanske behövs det morötter för att stimulera användningen av kort, säger Sven-Erik Österberg.
Vilka stimulanser det skulle röra sig om vill han dock inte gå in på.
– Jag vill inte föregripa våra samtal, säger han.
Avgiften är ett problem
Men han nämner enhetsavgiften för korthandel, det vill säga att handeln betalar en fast summa till banken oavsett hur stort belopp som betalas, som ett av problemen eftersom det leder till att det blir dyrt för butikerna när kunden använder kort för att betala småbelopp.
Dick Malmlund, säkerhetsansvarig på Svensk Handel, pekar på det faktum att när Handelsbankskund tar ut pengar i en bankomat som tillhör SE-Banken så får Handelsbanken betala sex kronor till SE-banken, men tas pengarna ut på samma kort i en butik är det butiken som får betala mellan en och tre kronor.
– Det här bromsar utvecklingen, säger han, men konstaterar ändå att han märkt en ökad öppenhet hos bankerna för att diskutera de här avgifterna.
Kerstin Ottosson, informationschef på SEB Kort påpekar dock att både bankerna och butikerna driver affärsverksamhet.
– Men det går säkert att hitta en bra balans, säger hon.
Cashkortet funkade inte
Dick Malmlund lyfter också fram att det är tre parter som ska ha nytta av att använda kort för att det ska ta fart – butiken, banken och kunden. När det gäller det så kallade Cashkortet som var tänkt för mindre transaktioner och som floppade för några år sedan var det varken till fördel för kunden eller butiken.
– För butiken var det dyrt eftersom det krävdes en viss volym för att det skulle löna sig. Och kunden skulle ladda över pengar från konton med ränta till ett konto helt utan ränta, säger han.
Själv skulle han hellre se att de nya smarta bank- och kreditkorten försågs med en "myntplånbok" för de mindre transaktionerna.
Men några sådana planer finns inte just nu, enligt Kerstin Ottosson.
– Det finns många möjligheter med de nya smarta korten som vi tittar på, säger hon.
I går började värdetransporterna rulla igen efter att Transports skyddsombud i torsdags stoppade dem på flera håll i landet, i första hand storstäderna. Till helgen förväntas de vara i gång i full omfattning. Arbetsmiljöverket kräver dock en skriftlig riskbedömning av varje transportväg.
Stoppet skedde direkt efter det våldsamma rånet mot en värdetransport i Bohuslän.
Mellan åren 2000-2004 har antalet rån mot värdetransporter pendlat mellan 50 till 60 per år. Den största delen av rånen är hittills ouppklarade. Mellan 1998 och 2004 har rånbytet varit 458 miljoner kronor, det placerar Sverige på en föga smickrande fjärdeplats i Europa.