Finansinspektionens Martin Blåvarg och de andra herrarna använder argument mot den svarta marknaden och kortanvändare, bland annat i artikeln "Slopade tusenlappar ska öka kortanvändningen", CS webb 15/11 -05.

De är uppe i det blå. Den svarta ekonomin vill vara anonym med sin verksamhet. Det är förståeligt, men att konsumenten vill vara det är också förståeligt.

Man hävdar att det kostar samhället för mycket att betala med pengar, och i stället ska man betala med kort, för att det är billigare.

Det skulle i förlängningen innebära ett införande av ett så gott som kontantlöst samhälle i framtiden.

Men vad händer med den svenska kronans värde, den personliga integriteten och den svarta marknaden – hemska tanke, man ser rött?

Man undrar om de över huvud taget vet hur mycket den svarta marknaden är värderad till – vissa uppgifter tala om mer än 20 miljarder?

Vilka konsekvenser skulle det inte få för samhällsekonomin!

Saken är att det kommer att handlas med utländsk valuta i stället, förslagsvis dollar. Kanske inte hela samhällsekonomin, men stora delar av den skulle bokstavligen få allvarliga irreparabla konsekvenser.

För vad vi skapar i stället är, som i alla totalitära system, precis som det forna sovjetiska systemet, en svart valutamarknad.

Nej tack, mina herrar!

Blåvarg, om du vill värna om demokratins och dess valmöjligheter så måste vi behålla våra sedlar. Precis som myntet så har också demokratin en baksida.

Så länge vi har de skatter vi har så kommer den svarta marknaden alltid att finnas, mer eller mindre, oavsett vilken typ av transaktionsmodell vi väljer att ha.

Har Martin Blåvarg och de här herrarna inte läst makroekonomi?

Jag påminner om Philipmodellen – den mäter bland annat just en marknads "svarta" del, oavsett om det är pengar, byggindustri (svarta lägenhetsaffärer) eller inte – med andra ord utbud/efterfrågemodellen.

Men vad får dem att tro att inte en vanlig konsument också vill vara anonym. De vill värna om sin personliga integritet de också, och det gäller såväl kredit/betalkort som internet – förutom skattemyndigheter, reklam- och marknadsföringsföretagen förstås.

Det är dags för en rejäl debatt om hur vi vill ha det i framtiden.

George Orwell skulle bli förskräckt om han levde i dag. Hans värsta farhågor har besannats mer än väl. Vad har inte framtiden i sitt sköte om vi fortsätter på denna väg – ett inopererat chips i var och en kanske!

Herren skapade nötterna, men han knäckte dem inte.

Tomas Thorsén