EU:s ministerråd driver sedan Madridbombningarna våren 2004 frågan om att lagra all trafikdata kring tele- och internettrafiken. Thomas Bodström är en av de hårdaste förespråkarna. Storbritannien blev extra intresserat efter terrorrattentaten i London i somras.

Många är emot förslaget. Dels, eftersom det anses integritetskränkande, dels eftersom det blir dyrt för operatörerna.

Parlamentets justitieutskott, Libe, har nu röstat igenom ett förslag som går ut på att operatörerna ska få full ersättning. Ministerrådet vill i stället att det ska vara upp till varje land att avgöra ersättningen.

I Libe-förslaget begränsas lagringstiden till mellan 6 och 12 månader. Ministerrådet vill ha större flexibilitet och låta varje land bestämma mer. Helst vill rådet ha en lagringstid på över ett år.

I Sverige stöder folkpartiet och kristdemokraterna socialdemokraternas förslag.

En av de största motståndarna är moderaternas EU-parlamentariker, Charlotte Cederskiöld. Hon har nyligen hävdat att ministerrådet vill använda trafikdatan för mer än bara att komma åt grova brottslingar som terrorister. Fildelning har nämnts som exempel.

Parlamentet röstade i slutet av september ned ministerrådets förslag till rambeslut. Nästa omröstning sker den 12 december. Om ministerrådet inte gillar det beslut som då fattas kan det gå emot parlamentet. Detta har i så fall hotat att dra rådet inför EG-domstolen.

Enligt förespråkarna för trafikdatalagring är det bra att få gemensamma regler över hela EU, eftersom det idag börjar se väldigt olika ut. Polisen har stor nytta av uppgifterna.

Operatörerna i Sverige lagrar datan enbart för faktureringsändamål. Eftersom allt fler går över till flatrate minskar behovet av lagring, vilket oroar myndigheterna.