Vi träffas i Svenskt Näringslivs lokaler på Östermalm i Stockholm. Solen flödar in – våren har kommit med full kraft. Signhild Arngegård Hansen, Svenskt Näringslivs ordförande sedan ett år, hastar in.

– Jag hade ett möte på stan och gick – man vill ju inte åka bil jämt. Men det var lite längre än jag tänkt, säger hon.

Energin går inte att ta miste på. Men så har hon också fött sex barn och byggt upp ett företag, Svenska Lantchips, från grunden.

När jag ber Signhild Arnegård Hansen räkna upp de tre områden som hon anser är viktigast för de svenska företagen svarar hon snabbt:

– Utbildningsfrågorna, arbetsmarknaden och skattesystemet.

Vi börjar med utbildningsfrågorna. Kompetensbristen inom teknik och it är ett stort och allvarligt problem konstaterar hon.
– När jag träffar storföretagen är det något som ofta tas upp. De är mycket oroliga. Vi har ju många stora teknikföretag i Sverige och för dem är bristen ett jätteproblem.

I grunden handlar det om att skapa en förändrad attityd, men det finns också andra vägar att öka antalet sökande till teknikutbildningarna.

– Det handlar också om hur man viktar betyg. Med dagens system väljer många bort studietunga ämnen för att enklare få bra betyg. Jag har hört om dem som gått teknikprogram på gymnasiet men valt bort så mycket av teknikämnena att de inte är behöriga till KTH, säger hon.

I dag är andelen som söker naturvetenskapliga och tekniska utbildningar nere under tio procent.

– Det innebär att samtidigt som det talas mycket om hur viktigt det är att behålla utveckling i landet så finns inte folk att rekrytera.

De ändrade reglerna för arbetskraftsinvandring är ett steg i rätt riktning för att klara kompetensbristen, anser Signhild Arnegård Hansen.

– Många tror att det handlar om någon slags massinvandring till lågstatusjobb men det tror jag inte alls blir resultatet. Nej, framför allt handlar det om att få in toppkompetens. Nu kan företag få in toppkompetens från Kina när den inte finns här.

Det är också positivt att de utländska studenter som utbildar sig i Sverige nu har möjlighet att stanna kvar och arbeta.

– Förut har vi gett dem gratis utbildning men inte gett dem arbetstillstånd. Ursäkta mig, men det är hål i huvudet! Jag tror inte att de stannar för evigt nu heller, men det är ju jättebra för oss om de stannar här några år i alla fall, säger Signhild Arnegård Hansen.

Men det handlar inte bara om en brist på teknikkompetens, det finns många andra yrkesgrupper som är svåra att få tag i.

– Hela Europa lider brist på duktiga hantverkare och när jag var på Atlas Copco nyligen berättade de att de inte kan få tag i servicetekniker. Vi utbildar våra unga på områden som inte leder till jobb tydligen.

För att komma till rätta med det krävs en omstrukturering av hela utbildningsväsendet från grundskolan och uppåt. Vid sidan av baskunskaper vill Signhild Arnegård Hansen föra in mer kreativitet och entreprenörskap i skolan. Hon efterlyser både ökad bredd och mer spets.

– Vi behöver både elitforskare och elitsvetsare, brukar jag säga.

Rörligheten på arbetsmarknaden är en av hennes hjärtefrågor. Det handlar inte bara om att få in arbetskraft utifrån utan också om att exempelvis slopa lagen om anställningsskydd, vilket hon anser gagnar både individer och företag. Det är också en av de saker där Svenskt Näringsliv efterlyser nya överenskommelser med facken, ett nytt Saltsjöbadsavtal.

– Vi vill också att vissa konfliktvapen tas bort. Det handlar framför allt om sympatistrejker där även företag som tecknar kollektivavtal drabbas. I den ökade konkurrens som globaliseringen medfört slår den här typen av konflikter hårdare ån förr och det är också så att det är vissa fack som är gladare i att utfärda blockad än andra.

Att skattesystemet är en av de viktigaste frågorna är kanske inte helt otippat.

– Skatter styr människors beteenden och det gör att det är ett väldigt viktigt område, säger hon.

En rapport från Företagarförbundet visar att var femte småföretagare anser att företagsklimatet försämrats sedan regeringsskiftet och framför allt är de missnöjda med att arbetsgivaravgiften inte sänkts. Även om Signhild Arnegård Hansen håller med om att hon vill ha bort arbetsgivaravgiften ger hon regeringens politik sitt stöd.

– Många är besvikna, de ville ha alla de problem som de upplevt i decennier lösta. Men förändringar tar tid och jag är mer intresserad av att strukturerna förändras långsiktigt – som att driva arbetslinjen i stället för bidrag och att få bort kapitalskatter. Och det har regeringen tagit tag i.

Samtidigt medger hon att hon känner frustration över att arbetsgivaravgiften är kvar.

– Eftersom dynamiska effekter inte längre finns med i kalkylen så blir det väldigt mycket pengar att räkna hem. Jag tycker att man borde se till de pengar som också kommer in i andra änden i form av fler jobb, men så är det inte.

Hur ser hon som småföretagare på it när det gäller att skapa affärsnytta. Tidsbristen är ett problem, konstaterar hon. Även om man vet att en ny lösning kommer att spara tid i framtiden så är det inte alltid det går att ta sig tiden att ta itu med det när man är mitt i nuet.

– Men det finns ju jättemycket att göra. Egentligen vet jag exempelvis inte varför vi inte använder e-fakturor på mitt företag. Det sparar pengar och är miljövänligt, men ändå har vi inte kommit till skott.

Det handlar också om att en it-investering kan vara väldigt stor för en liten företagare. Trots det vill hon inte se några särskilda stöd, som investeringslån, från statens sida.

– Varför skulle man få stöd just för det och exempelvis inte för att skaffa produktionsmaskiner som tar bort skadliga arbetsmoment?

Även om det är för goda syften är det bättre att marknadsmässiga villkor ligger till grunden för investeringar, det gäller även it-investeringar.

– Däremot tycker jag mig ha märkt att det är lättare att få banklån till en produktionsmaskin än till ett it-system. Det anses ha en kortare livslängd vilket gör investeringen svårare att överblicka. Men jag tror det är en generationsfråga, det kommer säkert att förändras.

Som styrelseordförande, hur ser du på styrelsens roll när det gäller att följa upp it-strategin?

– I grunden är det en operativ fråga som ligger på företagsledningens bord. På styrelsens bord hamnar det när det är en investering, exempelvis ett nytt affärssystem på gång, säger hon.

Att Sverige ska vara en it-nation ser hon som en självklarhet.

– Absolut. Sverige har ju tidigare varit en testnation eftersom vi är så pigga på att hoppa på ny teknik. Den it-mognaden har gett oss konkurrenskraft och det är viktigt att vi har kvar den positiva inställningen till it. Jag känner en liten oro över att det i klimatdebattens spår kommer en fientlighet mot tillväxt när det i själva verket är tekniken som är vårt främsta vapen. Där spelar också it en viktig roll.

Hur arbetar Svenskt Näringsliv med att främja Sverige som it-nation?

– IT & Telekomföretagen är ju ett av våra medlemsförbund. Och vi har också deltagit i Surfa lugnt-kampanjen exempelvis, säger hon.

Hon berättar om hur hon i det sammanhanget hamnade bredvid Microsofts Steve Ballmer på en tillställning.

– Har du hört honom någon gång? Han växlar mellan att tala tyst och väldigt högt och han berättade om hur svårt det är för Microsoft att arbeta med säkerhetsfrågor eftersom så många användare inte gör som de ska – de kopplar ur brandväggar för att det ska gå fortare och så vidare. Då satt jag bredvid honom och skämdes lite och tänkte att jag nog också hade gjort en del av de där sakerna…

Fakta

Namn: Signhild Arnegård Hansen.
Jobb: Ordförande i Svenskt Näringsliv och styrelseordförande i egna företaget Svenska Lantchips.
Ålder: 47 år.
Familj: Make och sex barn, fyra söner och två döttrar mellan sex och tjugo år.
Bor: Villa i Huddinge.
Karriär: Socionom med personaladministrativ inriktning i botten, utbildad vid Stockholms universitet. Har även gått Poppius journalistskola. Arbetat som lågstadielärare, musiklärare, inom försäkringsbranschen och som lärare i företagsekonomi på Komvux. Startade Svenska Lantchips tillsammans med sin man 1992.
Oanad talang: Kan klippa hår. ”Brukade klippa mina tre tonårsbrorsor och det är väl ett gott betyg att jag fick det. Förut klippte jag mina söner också, men nu hinner jag inte det.”