30 000 sidor barnporr stoppas varje dygn

Ecpat Sverige är en mycket aktiv medlem i ett internationell nät av ideella organisationer som finns i 70 länder. Ecpat startades 1990 i Bangkok och förkortningen ska utläsas End child pornography and trafficking.

Den svenska föreningen leds av en styrelse och ett råd med tunga medlemmar men till vardags består organisationen av sju personer som trängs i några kontorsrum vid Nybroviken i Stockholm.

Sverige en förebild
Helena Karlén är generalsekreterare och gläds åt att andra länder tar efter de svenska internetvapnen: blockering av kommersiella sajter med barnpornografi och en hotline dit man kan anmäla barnporr man stöter på.

– Det är oerhört viktigt att engagera hela it-branschen mot barnpornografi. Vi har fått de största nätleverantörerna att blockera kommersiella barnpornografiska sidor, vilket i praktiken innebär att 90 procent av den svenska marknaden spärras. Vi hoppas att få med de återstående tio procenten i år. Tack vare blockeringen stoppas varje dygn 20 000–30 000 försök att nå denna typ av sidor, berättar hon.

Ny teknik är inom synhåll. Dagens dns-baserade spärr är inte svår att gå förbi för den initierade men tekniker på KTH arbetar med lösningar som kan skärpa gallringen ett snäpp.

– De svenska metoderna tillsammans med vår lagstiftning får efterföljare. Övriga Norden är på god väg och vi har utbildat kolleger från bland annat Thailand, Nya Zeeland och Japan. Det senare är ett viktigt genombrott som kan nagga på de enorma intäkterna i den kommersiella barnpornografibranschen. Vårt mål är att göra den olönsam.

Heta linjen gallrar
Ecpats Hotline får omkring 400 relevanta tips i månaden. Det svenska programmet Net-clean Analyze gallrar bort dubbletter – som när ett spamutskick i januari fick många att gå till ecpathotline.se – och hoppar över bilder och sidor som redan finns i databasen.

– Netclean Technologies har en hel struktur för att hantera barnpornografi också för datorer i lokala nät. Det fungerar som ett slags antivirusprogram och det finns några arbetsgivare som börjat använda det. Telia är ett exempel, berättar Helena Karlén som återigen talar om mörkertal.

Både Ecpat och polisen får anonyma samtal om företag som ertappat en anställd men lagt locket på och bara raderat filerna.

– Det är faktiskt ett brott att undanröja bevismaterial. Vi har ett förslag till etikpolicy som kan användas på alla arbetsplatser.

Skolan genväg till hemmen
Upplysning och utbildning är Ecpats nyckelord. Helena Karlén är dock besviken på skolan:

– Under de tio år vi funnits i Sverige har det alltid varit motigt att få skolvärlden att ta till sig de här frågorna. Vi började samtidigt med storsatsningen på it i skolan – Itis – men där fanns inte ett ord om farorna för ungdomar. Ansvariga myndigjeter hänvisar till skolornas frihet att tolka läroplanen och lärarna är fortfarande osäkra i it-världen. Frågan faller mellan stolarna.

Helena Karlén vill se en obligatorisk och kontinuerlig diskussion i skolorna om säkerhet på webben. Just i skolorna därför att det är så mycket svårare att nå alla föräldrar.

– Ingen förälder skulle släppa ut en unge i trafiken som inte fått en ryggradskänsla för trafikregler, vilket håll man ska titta åt, att använda övergångsställen och så vidare. Eller köpa en cykel och låta barnet komma underfund med hur den fungerar på egen hand på gatan. Men de köper en webbkamera och lämnar sonen eller dottern att utforska chattsidorna. För att återanvända liknelsen: problemet är att de inte lärt sig cykla själva.

Helena Karlén beskriver förövarnas arbetsmetoder: Falsk identitet och långvarig, tålmodig dialog för att bygga upp förtroende innan de kommer med de första sexuella anspelningarna.

I värsta fall slutar det med förslag om att träffas. Men hon pekar också på problemets andra sida:

– Unga tjejer har ett behov av bli sedda, vill visa upp sig och bli uppskattade. Utseendet är viktigt i den åldern och en webbkamera i kombination med presenter som ett påfyllt telefonkort eller kontanter kan vara mycket frestande, säger hon.

par.rittsel@idg.se