– Vi har stängt av möjligheten till fildelning på skolorna och i de publika näten, säger Rolf Georgsson, it-chef i Gislaveds kommun.
Trafiken analyseras och filtreras av en så kallad trafikprioriterare, en Packetshaper, som står i kommunens datahall. Den kan skilja mellan webb- och e-posttrafik. Dessutom sortera ut de fildelningsprotokoll som kommunen anser överbelastar nätet och ofta används för olaglig spridning av upphovsrättsligt skyddat material.
– Vi började med det här för ett par år sedan för at spara bandbredd och för att säkra nyckeltrafiken, säger Rolf Georgsson.
På samma sätt har kommunen stängt av till exempel strömning av filmer.
Problemet med att stoppa peer-to-peer-teknik är att den också har många fullt lagliga användningsområden.
– Men de som gör det legalt sitter ofta på de administrativa näten, och där har vi inte stoppat fildelningen, säger Rolf Georgsson.
Planerar ni att fortsätta försöka stoppa fildelningsprotokoll på skolorna och de publika näten?
– Ja. Det kostar oss en hel del, men det är det värt.
Trafikfiltreringen hyrs som en tjänst av Sourcecom. Enligt Stefan Österman, driftskonsult på leverantören, beror priset på hur mycket bandbredd som ska kollas. För en kommun av Gislaveds storlek går det på cirka 100 000 kronor per år. Sourcekom har ett flertal kommuner och företag som kunder, men också ett par stadsnät.
Hur fungerar er trafikprioriterare?
– Den analyserar och känner igen olika typer av trafik, till exempel de olika fildelningsprotokollen. Men den är inte lika avancerad som en idp, säger Stefan Österman.
Idp står för intrusion, detection and prevention. Den tekniken kan, som Computer Sweden tidigare berättat, känna igen specifik trafik på dess bitmönster.
Enligt säkerhetsexperten Robert Malmgren, som bland annat sitter med i styrelsen för Stiftelsen för Internetinfrastruktur, finns det en mängd olika produkter för trafikprioritering på marknaden. Men han anser att det inte är några större problem att komma runt dem.
– Till exempel kan man kryptera trafiken eller skicka den genom en tunnel. Man behöver inte vara särskilt tekniskt kunnig för att klara av det, säger Robert Malmgren.
Stefan Görling, doktorand på KTH, ser inga problem med att skolor och företag försöker stoppa vissa typer av fildelning.
– Det finns ingen rättighet att fildela i skolan. En internetoperatör får inte titta vad som händer i näten, men på ett internt nät får man göra vad man vill, säger han.
Föreningen Ubuntu Sverige förlitar sig på Bittorrent för att distribuera operativsystemet Ubuntu. Men hittills har föreningen inte upplevt det som något problem att den här typen av fildelning är blockerat på många håll.
– Ingen har hört av sig till oss om det. Men om någon har problem kan vi skicka ut skivor också, säger Steffen Langhammer, kassör på Föreningen Ubuntu Sverige.
Fildelning innebär att filer görs tillgängliga för kopiering över datornätverk.
När fildelningen innebär att material som är upphovsrättsskyddat görs tillgängligt utan att upphovsrättsinnehavaren kan kontrollera den eller kräva betalning kallas det piratkopiering.
Men peer-to-peer-teknik används inte bara för olaglig fildelning – det finns många lagliga användningsområden.
Flera Linuxdistributioner, exempelvis Ubuntu, sprids med Bittorrent.
Ett annat exempel är det populära spelet World of Warcraft, vars patchar ofta distribueras med hjälp av peer-to-peer-teknik.
