En efter en har de stora internationella tidningarna slutat att ta betalt för nyheter och andra artiklar på webben. I Sverige är Aftonbladet mer eller mindre ensam med sin Plustjänst. 19 kronor i månaden kostar det att ta del av materialet.
De stora trenderna går åt samma håll. Att New York Times i höstas slopade sin avgift och satsar på reklamfinansierade nyheter kanske kommer att ses som spiken i kistan för webben med en prislapp.
– Aftonbladet blir den sista avgiftsmodellen. Jag tror att tidningen gör sig av med den nästa gång man byter chefer, säger Joakim Jardenberg.
En snabb beräkning visar att Aftonbladet drar in några få miljoner kronor på avgifterna varje månad. I första hand är det bonusmaterial som produkttester och tabeller som tidningen tar betalt för.
– Säg att Aftonbladet drar in två miljoner på Plustjänsten. Det är kaffepengar. Nya krafter kommer in och gör analysen att de förlorar pengar på avgiftsmodellen, säger Joakim Jardenberg.
Förklaringen ligger i tryck och distribution som avgifterna bekostar. Jämfört med att producera en papperstidning kostar det lite att driva en tidnings webbplats.
– Det är ett enormt projekt att se till att det landar döda träd på hallmattan. Chris Anderson har en poäng. När produktionskostnaden rör sig mot noll måste priset följa med.
