25 år är naturligtvis en respektabel ålder men vårt förlag firar faktiskt 30 år. Det började med Mikro­datorn i en gammal mjölkbutik på Gärdet i Stockholm.

Hösten 1982 startade Bengt ­Marnfeldt nyhetstidningen Novagram som efter nyår blev den svenska versionen av Computerworld. Fast den fick inte heta Computerworld Sweden, ty det lilla förlaget Nordpress i Sundby­berg, som gav ut Dator-Nytt, hade hunnit inregistrera namnet och ville nu sälja det för en kvarts miljon.

Den hösten hade Bonnierägda Affärsförlaget gett ut ett provnummer av en tidning tryckt på ljusblått tidningspapper. Bengt Marnfeldt skrev avtal med jätteförlaget IDG. Så i januari 1983 startade två tidningar med samma upplägg: Datavärlden och Computer Sweden.

Men datatidningarnas historia är äldre än så, den börjar i en urtid då datorerna kallades matematik­maskiner och verksamheten be­-skrevs som automatisk databehandling, adb.

I bibliotekskatalogerna kan man hitta tidningen med den lakoniska titeln Data och den långa underrubriken ”facktidskrift för kontorsrationalisering och databehandling utgiven av Föreningen för rationell databehandling”. Den kom ut mellan 1961 och 1965 och föreningen som gav ut den hette tidigare Hålkortsföreningen – i dag är namnet Svenska Dataföreningen.

Namnet Data levde kvar i en dansk-norsk tidning som beskrevs som ”nordisk edb-tidskrift för data­brugere och specialister” och som med tiden blev Nordisk datanytt.

På svensk mark startade Carl-Adam Nycop 1965 nästa tidning för it-proffs i Fackpressförlaget inom Bonnierkoncernen: Modern Datateknik. Den levde i tio år men redaktionen fick aldrig fira något jubileum 1975, ty då skulle allt ljus falla på den nya, rosa Dagens Industri, som helt enkelt var en sammanslagning av tidningar som Elektroniknyheterna, Modern kemi, Modern ytbehandling, Moderna transporter, Modern datateknik och Plastvärlden.

Så värst mycket it blev det inte i Dagens Industri. Inför premiärnumret lyckade Aseachefen Curt Nicolin stoppa en artikel som beskrev hur mycket koncernen tjänade på det it-system som Christer Jäderlund byggt – ”då kommer ju våra kunder att kräva lägre priser” – och det avskräckte tydligen. Först i september 1982 provade Affärsförlaget marknaden på nytt med ett provnummer.

Det blev en ojämn kamp från början. Datavärlden hade det stora förlaget i ryggen och lånade trovärdighet av Dagens Industri.

Computer Sweden slogs ur underläge och hade i flera år en blygsam upplaga och en liten redaktion. Men envisheten vann till slut. CS var först med tätare utgivning och vågade ta det steg till två gånger i veckan som Affärsförlaget bävade för. Datavärldens kurva började dala och CS steg. Bonniers såg ingen framtid för en it-tidning och lät Datavärlden försvinna in i Veckans Affärer.

Kvar var CS som inte tappade skärpan när konkurrensen försvann utan tog sig an nya utmaningar med både webbsatsning och, som enda it-tidning i världen, med tredagarsutgivning.