Det är faktiskt inte så många som känner till det, men rätten att anonymt lämna information till journalister är en av vår demokratis stora grundpelare. Det är så viktigt att det ingår i två av våra grundlagar:

Källskyddet, eller meddelarskyddet, är reglerat i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen.
Den som har lämnat uppgifter till en journalist har rätt att vara anonym. Journalisten har dessutom tystnadsplikt. Det är ett brott mot grundlagen att avslöja en källa, vilket jag ständigt förvånar mina källor med.

För myndigheter råder strängare skydd än för företag eftersom myndigheten begår ett lagbrott om den ens gör ett försök att ta reda på vem källan är.

En myndighet får enligt yttrandefrihetsgrundlagen inte förbjuda att uppgifter som har lämnats till en journalist publiceras. Myndigheten har inte heller rätt att granska sådant material. Ändå förekommer ofta den typen försök, för CS teknikredaktion bara för två veckor sedan.

Av Journalistförbundets rekommendationer framgår att e-post inte bör användas för material som omfattas av meddelarskydd. Men förbundet anser att webbmejl av typen Hotmail kan användas, om både journalist och källa gör det, så att det inte framgår av adressen var personen arbetar.

Den metoden håller inte om FRA-lagen går igenom. Däremot kan det fungera med krypterad e-post. SVTs Uppdrag granskning använder kryptering för känslig information. Journalistförbundet poängterar dock att kryptering är en krånglig metod. Att skyddet mot it-brottslingar behöver utökas är klart. Men nästa stora fråga måste bli: hur uppdateras källskyddet för it-eran?