Teracom har tidigare haft långtgående planer på att sälja Kaknästornet till högstbjudande och sedan hyra det av köparen, en så kallad sale-lease-back-affär. Men nu väljer Teracom att behålla tornet eftersom företaget under 2003 gått med rejäl vinst.

Det finns en rad förklaringar till att Teracom går bättre än tidigare.

En är att verksamheten bantats från 750 till 600 anställda, vilket lett till minskade kostnader. En annan är att Boxer, som ägs till 70 procent av Teracom, passerade 200 000 abonnenter vid årsskiftet. En tredje förklaring är ett statligt kapitaltillskottet på 500 miljoner kronor för att öka bolagets soliditet, kreditvärdighet, och därmed blidka lånegivare som framför allt är svenska storbanker.

Dessutom har Teracoms satsningar på bredband lett till att fyra län: Dalarna, Jämtland, Södermanland och Värmland valt Teracom i stället för Teliasonera.

Affärer värda totalt en miljard kronor.

- Allt sammantaget har gjort att vi tagit beslutet att inte sälja ut Kaknästornet. Men jag kan väl ändå säga så mycket att vi hade både nationella och internationella intressenter, säger Christer Lundin, informationschef på Teracom.

Dyrt att vara fattig
Ytterligare en förklaring till beslutet är att upplägget kring försäljningen av Kaknästornet hade stora risker.

- Någon har sagt att det är dyrt att vara fattig och det kan stämma i sådana här sammanhang. Hade vi sålt Kaknästornet och sedan hyrt det är det inte säkert att de investeringar försäljningen kan få loss hade kompenserat en hög hyra. Och nu är det ju ändå överstökat i och med att vi går bra, säger Christer Lundin.

Under 2002 gick Teracom med en förlust på 120 miljoner kronor. Under 2003 har företaget vänt till en vinst för de första nio månaderna på 48 miljoner kronor.

Under samma period har även Teracoms skuldbörda minskat med 586 miljoner kronor till 799 miljoner kronor, men då gäller det att komma ihåg att Teracoms kapitaltillskott på 500 miljoner kronor bidragit till avbetalningarna. Kvar i kassan återstår runt 120 miljoner kronor. Teracom räknar med vinst även helåret 2003.

Statens representant
Staten är ägare till Teracom. För ett år sedan flyttades huvudansvaret över från kulturdepartementet till näringsdepartementet och näringsminister Leif Pagrotsky. Tobias Henmark är statens ägarrepresentant i Teracoms styrelse.

Enligt honom var försäljningen av Kaknästornet inte någon bra idé.

- Det löste inte huvudproblemet med att förbättra bolagets soliditet eftersom det var oklart vilken realisationsvinst affären skulle generera, säger han.

Statens kapitaltillskott på 500 miljoner kronor ska Teracom börja betala tillbaka från och med 2006. Exakt tidplan för själva avbetalningen är dock inte fastställd.

- Tanken är att bolaget ska förbli solitt och nå sina ekonomiska mål även i samband med en större inbetalning, säger Tobias Henmark.

Fakta

Den 20 mars 2003 föreslog regeringen att Teracom ska få ett kapitaltillskott på 500 miljoner kronor. I och med att det rör sig om ett kapitaltillskott och inte ett lån går det in direkt under eget kapital i stället för på skuldsidan, vilket har gett Teracom ökad kreditvärdighet.
Eftersom Teracom är ett infrastrukturbolag och satsar på långsiktiga investeringar vill företaget ha hög soliditet för att säkra sin överlevnad.
Teracoms mål är en soliditet på 35 procent för koncernen som helhet och 40 procent för moderbolaget.