Föreläsningar, tester och skolsalar är bra, men den viktigaste kompetensutvecklingen sker inte mellan lärare och elever utan mellan medarbetare. Här finns mängder av nya verktyg som företagen inte utnyttjar, vilket hämmar kompetensutvecklingen.
– Vissa företag är för skolbänksaktiga och tänker inte i de här banorna. De glömmer att dra nytta av tekniken för att skapa ett utbyte vid inlärningen och de tillvaratar inte de möjligheter till inlärning som finns med sociala nätverk, webben 2.0 och gemenskaper, säger forskaren Stefan Hrastinski.
I vintras disputerade han med avhandlingen Participating in Synchronous Online Education som handlar om hur inlärning äger rum mellan individer i organisationer. En av hans slutsatser är att en ökad bredd i antalet verktyg för kommunikation kan stödja inlärningen.
– Vissa verktyg passar bra för rent informationsutbyte, medan andra gör att folk lär känna varandra, de lär sig att planera ihop och arbeta ihop. Dessa två aspekter kompletterar varandra, säger Stefan Hrastinski.
Inlärningen - och de verktyg som används, studeras i avhandlingen ur två olika aspekter, dels kognitivt kunskapsutbyte, dels personligt. De kognitiva aspekterna handlar om innehåll och information och de personliga om att lära känna andra och att utbyta erfarenheter.
Båda dessa samspelar när individerna lär sig nya saker. Ett fel vissa företag gör är att de bara fokuserar på de kognitiva aspekterna av inlärningen. Vissa verktyg är bra för att sprida kunskaper om innehåll, medan andra är bra för att stöda de personliga, erfarenhetsmässiga aspekterna, exempelvis sociala nätverk och direktmeddelanden.
– Många företag stoppar exempelvis verktyg för direktmeddelanden och sociala nätverkav olika skäl. Men dessa fungerar i många fall väldigt bra som medier för att stödja inlärning mellan individer, där folk lär sig av varandra, säger han och fortsätter:
– Ofta betraktas e-learning som en produkt som eleverna ska gå igenom gör att lära sig ett visst område. I stället bör man se kompetensutvecklingen i ett större sammanhang. Företagen gynnas även av en kompetensutveckling där medarbetarna tar själva tar initiativet och lär av varandra, säger Stefan Hrastinski.
Han ger några exempel:
– I många företag ser vi hur medarbetarna börjar testa Second Life. När de är därinne börjar de testa och tillgodogöra sig kunskaper som är svårt lära sig på en kurs, mellan lärare till student. Att låta anställda lära sig av varandra, säger han.
Ett exempel på sådan inlärning är hur man interagerar socialt med varandra i en virtuell verklighet. Kunskaper som kan bli ovärderliga när företaget börjar marknadsföra sig just genom exempelvis sociala nätverk.
– Denna form av kompetensutveckling är ett komplement, som inte kan ersättas av traditionell utbildning. Men man träffar företag och andra tänker de ofta bara på ren utbildning och glömmer att de anställda lär sig hela tiden i jobbet. Många företag tänker inte på att tillhandahålla teknik för att stödja detta, säger Stefan Hrastinski.
Ett råd är därför att företagen ska ha en bredare ansats och tillåta många olika typer av verktyg och experimenterande med olika forum. I stället för att förbjuda sociala nätverk och annat, se hur det hela utvecklar sig och påverkar organisationens beteende i stort.
– En relativt enkel teknik som ett diskussionsforum, som bara har textbaserad kommunikation, kan vara utmärkt för att djupare reflexion, eftersom deltagarna hinner tänka innan de svarar. Samtidigt kan direktmeddelanden vara bra genom att det möjliggör att snabbt ställa frågor, vilket ger en social dimension, säger Stefan Hrastinski. Här måste företagen bli bättre på att ställa sig frågan vad vill vi uppnå, vad kan vi kombinera, för att stödja inlärningen, anser han.
Titel: Participating in Synchronous Online Education
Författare: Stefan Hrastinski
Framlagd: Lunds universitet i december 2007