Krutröken har långt ifrån lagt sig i den infekterade FRA-debatten när regeringen ska lägga fram nästa – minst lika kontroversiella – storebrorslag: loggningslagen.
Den innebär att data om samtliga svenskars telefoni- och internetanvändning ska loggas och lagras hos operatörerna i minst ett år, för att kunna lämnas ut till polis och åklagare. Uppgifterna gäller bland annat vem som ringer, sms:ar eller mejlar med vem, när kommunikationen sker, var den sker och vilken typ av utrustning som används.
Regeringen är redan sen med att införa lagen, som bygger på ett EG-direktiv. Men frågan är komplicerad och känslig. Internt på justitiedepartementet finns det fortfarande tveksamheter om när lagförslaget faktiskt ska läggas fram.
Tjänstemännen som skriver lagtexten säger sig inte hinna arbeta fram en lagrådsremiss förrän i januari. Men departementets politiska ledning säger att ambitionen är att dra lagen igenom riksdagen redan under hösten.
Samtidigt ligger EU-kommissionen på Sverige om att införa lagen. Det har trots allt gått tio månader sedan regeringens utredare Gudrun Antemar lämnade sitt förslag till implementering av direktivet.
Enligt EG-direktivet skulle den del av lagen som gäller fast och mobil telefoni vara implementerad senast den 15 september 2007. Loggningen av internet har en senare deadline, den 15 mars 2009. Gudrun Antemar valde att slå ihop båda delarna till en lag, och föreslå en giltighet från 1 januari 2009.
Den tidsplanen arbetar också operatörerna, de som ska genomföra den faktiska insamlingen av data, efter. För medan det politiska spelet kring loggningslagen pågår förbereder sig operatörer och leverantörer i det tysta.
Ett av företagen som hoppas kunna sälja en lösning för trafikloggning till operatörerna är Ericsson. CS kan avslöja att Ericsson just nu upphandlar databasdelen i den produkt som ska erbjudas de svenska internetoperatörerna. En handfull leverantörer är tillfrågade och upphandlingen är omgärdad med högsta sekretess.
Det hela är ett avancerat verktyg för masslagring av internettrafikdata, som ska klara att spara två miljarder uppgifter varje dygn. Mängden insamlad data uppskattas till 250 terabyte per år.
I databasen ska ett stort antal detaljuppgifter loggas om varje internetanvändare, enligt Ericssons specifikation (se faktaruta nedan). Verktyget ska kunna svara på frågor om till exempel vilka sessioner en viss ip-adress startat, eller vilka sessioner som upprättats mellan två ip-adresser.
Sammantaget är insamlingen som Ericssons produkt ska klara långt mer omfattande än vad som krävs i det liggande lagförslaget från utredningen. Där talas det enbart om ip-adresser samt ”på- och avloggning” till internet
Tre ip-adresser – ip-adressen datorn har på hemmanätverket, den publika ip-adress som datorn har på internet samt ip-adressen till servern datorn kontaktar.
Vilka portar som används.
Tidpunkt för när en uppkoppling startar och slutar, på millisekunden.
Om trafiken är av typen tcp eller udp.
Hur många byte data som skickats och tagits emot.
