Utvecklingen av Försäkringskassans tandvårdssystem, som baseras på affärssystemet SAP, kostar som CS tidigare avslöjat 184 miljoner kronor i år. Men det är ingenting mot vad som komma skall. För tandvårdsförsäkringen är bara det första av totalt 47 olika bidrag och förmåner som Försäkringskassan tänker flytta till SAP.
Övergången till systemet beräknas pågå i minst tio år. I myndighetens eget budgetunderlag för de närmaste åren bedöms it-utvecklingskostnaderna växa till 640 miljoner kronor årligen. Med samma kostnadsnivå under hela SAP-införandet landar utvecklingsnotan på drygt sex miljarder kronor på tio år.
– Men det räcker inte, det är bara att räkna, säger en källa med god insyn i Försäkringskassans arbete till CS.
Tandvårdssystemet hade en ursprunglig budget på 200 miljoner kronor, men den kommer att sprängas med råge. Om man trots det räknar med en kostnad på just 200 miljoner kronor per förmån eller bidrag landar slutnotan för att utveckla SAP-systemet för hela socialförsäkringen på över 9 miljarder kronor.
Till utvecklingspengarna ska läggas de löpande årliga it-kostnaderna, som enligt Försäkringskassans budget ökar från 1,2 till 1,6 miljarder kronor de närmaste åren
Försäkringskassans situation kompliceras av att affärssystemsleverantören SAP sedan ett och ett halvt år tillbaka lagt ner all egen utveckling av standardlösningar för socialförsäkringar efter en uppgörelse med den irländska socialförsäkringsspecialisten Cúram Software. Uppgörelsen gjordes i samband med Försäkringskassans upphandling av SAP, där SAP tog affären framför näsan på Cúram (se artikel här bredvid).
Eftersom SAP lagt ner sin utvecklingsenhet måste all framtida utveckling göras särskilt för Försäkringskassan, i huvudsak av inhyrda konsulter. Det saknas officiella kalkyler för vad det kommer att kosta.
Ytterligare en komplikation är att tandvårdssystemet och de andra SAP-relaterade projekten på myndigheten, som utbetalningssystemet och det så kallade kundbildsprojektet, i dag är helt åtskilda – både som projekt och som system. SAP används i alla, men några gemensamma delar finns inte.
Den SAP-plattform som det är tänkt att Försäkringskassans administrativa verksamhet ska byggas på är ytterligare ett projekt som är separerat från de andra.
I slutändan kommer Försäkringskassan inte ens att få det system som myndigheten från början ville ha. Resultatet blir, enligt konsulter som CS pratat med, ett platsbyggt system som bara kan användas av Försäkringskassan, tvärt emot den uttalade ambitionen om ett standardsystem som kan delas med andra stater och myndigheter.
I slutet av 2007 undersökte ytterligare myndighet, Skatteverket, förutsättningarna för att införa affärssystemet SAP och kom då fram till att systemet inte höll måttet.
Skatteverket konstaterade att SAP kunde användas i stor utsträckning för de finansiella och administrativa delarna hos myndigheten. Men när det kom till att hantera det komplexa skatteregelverket var SAPs stöd inte tillräckligt och utvecklingskostnaderna skulle därför bli för stora.
