Barack Obama är dessutom den första amerikanska presidenten som på riktigt tillhör it- och internet­generationen. Hans motkandidat John McCain har enligt sina egna medarbetare just lärt sig att använda internet.

I och med valet i november avslutas också ett presidentskap som varit ett av historiens mest impopulära, med en president som visat prov på både vetenskapsförakt och en korsfarar­anda som ger oss européer en besk smak i munnen.

Jag minns när jag besökte Amerika första gången. Det var våren 1992, året då Windows 3.1 släpptes på Comdexmässan i Chicago. Jag och min kollega i datautbildningsföretaget Datamedia reste till Comdex för att fånga upp alla nya trender i it-världen och planera kommande databöcker och datakurser. Det året var webben bara ett internt Cernprojekt under ledning av Tim Berners-Lee för att underlätta för fysikerna att dela sina kärnfysikaliska resultat från partikelacceleratorn.

Att få skaka hand med Bill Gates på Comdex i Chicago var stort redan då, och hänförd av Gates karisma (?)
köpte jag lite aktier i Microsoft. Det kändes liksom rätt i tiden. Några månader senare hade värdet fördubblats och jag sålde förstås, man ska ju ta hem vinsterna. Hade jag haft dem kvar i dag hade jag inte behövt fundera på pengar överhuvudtaget.

I Chicago våren 1992 fick jag också uppleva kontraster. Vi träffade den unga och vackra Alabamaflickan som ville pröva sina vingar som fotomodell. Hon berättade om sin farfar som hade varit ledare för Ku Klux Klan i Alabama på sextiotalet. Hon tyckte förvisso att det var lite pinsamt nu, men å andra sidan ”behövdes det ju på den tiden”, som hon uttryckte det.
Och evolutionsteorin var förstås bara nonsens, det visste ju alla äkta kristna. Men charmig var hon.

Sedan Bill Gates lanserade Windows 3.1 på Comdex har Amerika förändrats. Nu kandiderar en svart man för presidentposten, Bill Gates har lämnat Microsoft för att ägna sig åt välgörenhet och vi har för första gången på länge fått en ny och seriös webbläsare, Chrome, som dessutom är ett politiskt ”statement” i tider av FRA-debatt och anonymitetsivran på nätet. Det återstår att se om Chrome förändrar internetsurfandet, men Obama förändrar utan tvivel USAs roll i världspolitiken – om han blir president.

Obama använder internet som ett fullständigt naturligt verktyg i sin valrörelse och det syns tydligt i opinionssiffrorna: aldrig har så många unga valt att följa valrörelsen och aldrig har så många unga tydligt deklarerat att de tänker rösta i valet i november.

Obama uppfattas som en outsider och sådana favoriseras på internet. Hans kampanjsida är utrustad med verktyg som underlättar för hans supportrar att organisera sig och donera pengar till hans kampanj.

På Youtube finns alla tänkbara reklamfilmer för Obama, och musik spelar en central roll i hans nätimage. Givetvis finns Obama på Facebook, Myspace, Flickr och andra platser där man bör vara i dag.

McCains medarbetare ser nog till att han finns där också, men Obama är där på riktigt. Han vet vad det innebär att nätverka med sina väljare.

Aldrig har en valrörelse varit så spännande. Jag är bänkad framför CNN den 4 november.