Så mycket kostade bankbedrägerierna

Svenska banker har de senaste åren fått betala omkring 20 miljoner kronor i ersättning efter attacker mot internetbankerna. Det är dubbelt så mycket som tidigare uppskattningar från polisen.

Nordea, som i fjol helt bytte säkerhetslösning, har enligt Finansinspektionen, FI, fått stå för den största delen.
Beräkningen avser bara de pengar som bankerna har tvingats ge i ersättning till kunder som har blivit lurade av falsk e-post eller fått skadlig kod installerad på sina datorer.

– Dessutom tillkommer kostnader för att byta säkerhetslösning. Det har kostat stora pengar och utvecklingen följs internationellt i finansvärlden, säger Jan Hedqvist, senior riskanalytiker på Finansinspektionen.

Men nu har angreppen avtagit dramatiskt. I fjol slog FI fast att 300 attacker riktades mot de svenska bankerna under 2006. Årets uppföljning av rapporten har ställts in eftersom problemet i stort sett har försvunnit.

– Vi kan konstatera att utvecklingen har gått åt rätt håll. Antalet angrepp har minskat och är i dag på en mycket låg nivå, säger Jan Hedqvist.

Enstaka bluffmejl som ska ge sken av att komma från svenska banker skickas fortfarande ut, men enligt FI går knappt några pengar förlorade längre.

Ett utskick som riktades till Swedbanks kunder i augusti var undertecknat ”vd Jan Liden”, men saknade bokstäverna å, ä och ö i resten av texten.

Intrången som exploderade under 2006 och 2007 var i många fall långt mer avancerade och byggde på att angriparen smög in trojaner eller annan skadlig kod på bankkundernas dator.

Samtidigt kan FI konstatera att antalet kontokortsbedrägerier ökar. En förklaring kan vara att samma grupper som tidigare organiserade ­attacker mot nätbanker nu ger sig på kort i högre utsträckning eftersom det ger mer pengar och kräver mindre arbete.

Nya säkerhetsstandarder för kontokort har varit på gång under en lång tid, men utvecklingen har försenats och den gamla varianten som bygger på en magnetremsa ser ut att leva kvar i vissa länder en lång tid framöver.