It-frågan spänner över allt från tillgänglighet, leverens och utbildning till sociokulturella etikfrågor, globala internetsamhällen, ungdomskultur på nätet, fildelning, jämställdhet, e-förvaltning, e-demokrati och e-legitimation.

Samtidigt som de goda exemplen är många redovisas problembilder för barn och ungdomar. Den indirekta kontakten via tangentbordet lockar till oetiska beteenden, som mobbning, utfrysning, spelberoende och utnyttjande av barn för pornografiska ändamål.

Alltför många inser inte vilka konsekvenserna blir när de lägger ut bilder på sig själva eller på andra – bilder som de eventuellt ångrar längre fram, men tvingas leva med länge. Problematiken gäller även mobiltelefoner med sms, kamera och ljudinspelningar.

För att motverka nämnda problem måste ungas personliga integritet värnas och ett grundläggande säkerhetstänkande läras ut i skolorna.

Internetgenerationen måste lära sig hur den använder it och vilka lagar och etiska regler som är förknippade med att vara verksam på nätet.

En av hörnstenarna handlar om källkritik hos användaren. Samtidigt måste lärarna öka sin it-kompetens och använda datorn, internet och mobilen bättre i undervisningen.

Enligt ”ICT in schools” (Empirica 2006) använder huvuddelen av lärarna i Sverige datorer mindre än 10 procent av lektionstiden och 74 procent av lärarkåren upplever att de flesta skolor inte har tillräckliga kunskaper om it.
Dessutom anser hälften av lärarna att it inte främjar lärandet för eleverna. Nu är det hög tid att ändra på den saken.

IVAs rapport Internetframsyn ur ett användarperspektiv föreslår att dataslöjd blir ett nytt ämne. Förutom att visa barn och ungdomar hur datorer och mobiler fungerar, hur man installerar brandväggar och uppdaterar antispam- och antivirusskydd kan skolan även belysa hur goda beteendevanor ser ut på nätet.
Förslaget är intressant även om det är centralt att utveckla en pedagogik för alla ämnen som bättre tar till vara möjligheterna med it och internet.

I dag behöver elever delvis andra kunskaper och färdigheter än för fem eller tio år sedan.

Höga krav på datorkunnande ställs i deras framtida arbetsliv. Ett flexibelt arbetssätt måste utvecklas för att motsvara behoven. Program och datorer bör utnyttjas bättre för att utveckla barns kunskaper, till exempel genom nya interaktiva sätt att lära ut.

Genom en god skola kan alla elever tillgodogöra sig de verktyg som de behöver för att förverkliga sina livsdrömmar.
Därför måste regeringen ta ett helhetsgrepp på frågor om it i skolan inför skolpropositionen 2010.

Eliza Roszkowska
Öberg riksdagsledamot, m, och talesman i it-frågor