Konsultbolaget Vergenta har på Statskontorets uppdrag genomfört en fördjupad granskning av Försäkringskassans it-verksamhet. Rapporten slår fast en rad systemfel och stora brister i ledning och styrning som går flera år tillbaka i tiden.
Myndigheten antog en ny it-strategi 2006 som i stort innebär att alla aktiviteter inom it ska integreras i verksamhetsstrategin och Försäkringskassans förändringsarbete.
Men inga som helst ekonomiska konsekvensanalyser gjordes. Detta trots att den nya inriktningen ”på ett radikalt sätt ändrar förutsättningarna för arbetet med it-stödet och har konsekvenser för arbetssättet, konsultrelationer och plattformsval, med tillhörande personella och ekonomiska följder”, skriver Vergenta.
Anledningen är oklar men Vergenta har från flera ledande personer på Försäkringskassan fått svaret att det ”inte är möjligt att göra meningsfulla ekonomiska prognoser kopplat till en it-strategi då kostnaderna i slutändan alltid bli mycket högre än man först tror”.
Med den ekonomiska redovisning som i dag sker på myndigheten går det inte att uppskatta kostnaderna fem till tio år framåt, enligt Vergenta. Med tanke på att avvecklingen av gamla system går långsamt, medan flera nya system tillkommer, är en stadig ökning av kostnaderna att vänta.
Till detta ska läggas konsultkostnader för såväl förvaltning som nyutveckling. Det krävs stora personalnedskärningar för att inte it-kostnaderna ska skena i väg.
Som Statskontoret tidigare påpekat lider Försäkringskassan av ett enormt konsultberoende. Vergenta hävdar att det kommer vara fortsatt högt under flera år för de it-lösningar som nu införs.
De långsiktiga kostnaderna för det finns inte med i några beräkningar och Vergenta ifrågasätter om Försäkringskassan tar problematiken med konsultberoende riktigt på allvar.
Det kan i dag vara tre konsultled mellan dem som konfigurerar ett system och verksamhetens representanter, som bara deltar i begränsad omfattning.
På det hela taget har planeringen av de omfattande förändringarna ett mycket kort perspektiv.
Budgetplaneringen sker årsvis och Försäkringskassans controllrar deltar inte i arbetet.
Alla nyttokalkyler tas fram primärt av konsulter och helt utan inblandning av myndighetens controllerorganisation.
All planering görs i det ”förnyelseprogram” som leder förändringsarbetet, och som också sköter den mesta styrningen av it-funktionen.
Ett av myndighetens prioriterade områden är övergången till standardsystem, i det här fallet affärssystemet SAP. Men bytet till SAP saknar helt en övergripande plan, konstaterar Vergenta. Ingen vet vilka utmaningar som väntar eller vilka kostnaderna blir. Computer Sweden har tidigare beräknat notan för införandet av SAP till omkring 10 miljarder kronor.
Vergentas granskning är ett underlag till Statskontorets slutrapport om Försäkringskassans förändringsarbete. Den presenteras i december.
- Beslutsmandat och ansvarsfördelning är otydlig.
- Målbilden inom it är för diffus i den mån den ens existerar. Långsiktiga planer och konsekvensanalyser saknas.
- Ettårsperspektiv på de ekonomiska prognoserna, vilket medför stora osäkerheter kring framtida it-kostnader.
- Svårt att se helheten vad gäller it-kostnader eftersom de sprids ut över en stor del av organisationen.
- Kompetensväxling hinns inte med.
- Konsultberoendet är stort och det saknas en genomtänkt strategi för var och varför konsulter ska användas.
- Riskhantering och uppföljning är inkonsekvent.
- Representanter för verksamheten deltar endast i begränsad omfattning i några av de pågående stora projekten.
- It-organisationen har svårt att hinna med sina åtaganden.
