Svar: Inom hela EU pågår en satsning på att främja miljön och en hållbar utveckling vid offentlig upphandling.

I Sverige antog regeringen 2007 en handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling med målsättningen att miljökrav ska ställas i högre utsträckning än tidigare.

Även om det redan tidigare fanns ett utrymme att ställa miljökrav vid offentlig upphandling blev det tydligare när de nya upphandlingslagarna trädde i kraft i Sverige den 1 januari 2008. De nya lagarna ger möjlighet att ställa miljökrav på leverantören och på hur uppdraget ska fullgöras.

På samma sätt som med andra upphandlingskrav måste miljökraven vara icke diskriminerande, gälla lika för alla, vara transparenta och proportionerliga.

När miljöegenskaper är en del av den tekniska
specifikationen vid en upphandling måste miljökraven ha en koppling eller ett naturligt samband med det som upphandlas. Miljökrav ska påverka egenskaperna eller funktionen för det som upphandlas, till exempel att en produkt inte innehåller farliga eller miljöskadliga ämnen eller att transporter utförs på ett särskilt miljöanpassat sätt.

Miljökrav som ställs ska vara förenliga med existerande EG-regler och nationella regler. När en myndighet börjar formulera egna, kanske mer långtgående krav, finns en risk att de kommer i konflikt med upphandlingsreglerna.

Även om miljömärken som Svanen, Krav och Bra miljöval kan ses som vedertagna finns dock en tydlig risk att krav på sådan certifiering får en otilllåten diskriminerande verkan.

Det är däremot typiskt sett tillåtet att ställa upp en kravlista som sammanfaller med den som gäller för att få en viss miljömärkning.

Huvudsaken är att leverantören kan visa att kraven är uppfyllda på annat sätt än att ha erhållit miljömärkningen, till exempel genom teknisk dokumentation eller en oberoende prövnings-rapport.

Ett exempel på ett miljökrav som ansetts strida mot upphandlingsreglerna var kravet om att produkten som upphandlades skulle vara ”av miljövänligt material och icke av en ändlig resurs”.

Men upphandlaren hade inte ställt några krav som säkrade att ”miljövänligt material” faktiskt också var miljövänligt och inte behandlat med giftiga medel.

Vad gäller krav på ”grön it” finns det fallgropar där också.
I ett fall ställdes det upp utvärderingskrav på leverantörerna där upphandlaren skulle poäng-bedöma vad anbudsgivaren ”åstadkommit inom grön it”, utan att närmare definiera vad grön it innebär.

Den upphandlingen fick göras om.

Henrik Nilsson, advokat på Bird & Bird, har hjälpt till med svaret på frågan.


Jesper Lindfors & Jim Runsten är advokater med inriktning på it- och telekomfrågor på Bird & Birds advokatbyrå.