Intel är delaktigt i Sprints och Clearwires satsning på ett landsomfattande wimaxnät i USA, och planerar en liknande i Sverige. I våras köpte Intel en nationell licens för 159 miljoner kronor på Post- och telestyrelsens frekvensauktion.
– Vi köpte den inte för att ha ett nischnät. Vi ska täcka in 60–70 procent av Sveriges befolkning till att börja med. På sikt är ambitionen att täcka hela landet, säger Carl-Daniel Norenberg.
Planen är att börja rulla ut nätet nästa år, i samarbete med ännu inte offentliggjorda partner.
Analysföretaget Gartner tror att färre än tio procent använder wimax om några år.
– Det är modigt att säga det. Utvecklingen går väldigt fort, så jag vågar mig inte på att säga hur proportionerna mellan wimax och lte blir.
Carl-Daniel Norenberg hävdar bestämt att slaget på intet sätt är förlorat, och vill inte se lte som den nya 4g-tekniken. Men han poängterar samtidigt att han inte ser lte och wimax som konkurrerande tekniker.
– Vår ambition är att skapa ett nät som fungerar parallellt med de andra. Wimax är en kompletterande teknik.
Wimaxteknik kan användas både fast och mobilt.
Fast wimax används för att ge hushåll bredbandsuppkoppling. Sådana nät finns i Sverige i dag. Den typ av wimax som kan användas för mobilt bredband kallas mobilt wimax. Det fungerar på liknande sätt som 3g.
Mobilt wimax har en teoretisk toppfart på 20–100 Mbit/s. Svarstiden ligger på cirka 30–50 millisekunder.
Det finns inga mobila wimaxnät i Sverige än. Det första europeiska mobila wimaxnätet öppnades i juni av den nederländska operatören Worldmax.
