– Allt kallas för business intelligence i dag, konstaterar Kjell Borking med ironiskt tonfall.

Konsten att fatta beslut förutsätter mer än en massa siffror, anser han.

Han har en egen produkt att sälja, eftersom han numera är vd för företaget Preference som säljer ett system för beslutsstöd. Tidigare drev han ett eget företag i samma genre.

Produkten är långt ifrån typiska beslutsstödssystem som gräver i stora mängder information för att hitta oväntade samband – men som inte svarar på frågan om vilka beslut som bör fattas.

– Man måste börja uppifrån. Vad är det jag vill veta, säger Kjell Borking.

Vad vill jag uppnå, vilka omständigheter påverkar valet och hur värdesätter jag de olika omständigheterna? När jag vet det kan jag formulera beslutsalternativ och välja det lämpligaste.

Sådan genomlysning av beslutsfattandet är inte alltid välkommen. Preference blev utkastat från beslutsfattandet när det gällde Förbifart Stockholm. Systemet är inte särskilt användbart när beslutsfattarna bestämmer sig först och sedan vill ha ett beslutsunderlag som passar.

– Politiker vill inte deklarera vilka prioriteringar de gör, de vill hålla sig väl med alla, säger Kjell Borking.

Någonstans har beslutsfattarna värderingar om vad som är viktigast: miljö, transporter, lokala opinioner eller sysselsättning. Inget datorprogram kan ta ifrån beslutsfattarna ansvaret att välja.

Kjell Borking har decennier av erfarenhet av databaser. Han var med och byggde Riksskatteverkets system i Sundsvall 1971. ”En del av det systemet används fortfarande”, konstaterar han. I dag är han företagsledare och arbetar i nära kontakt med forskare och professorer på KTH. Han konstaterar att många av de system för beslutsstöd och business intelligence som används utgår från data som finns i företagets operativa system, och att dimensionen tid saknas.

– Man ska inte skapa en kopia av det operativa systemet, säger han och muttrar något om ”pajasbeslutsstöd”.

Första steget vid beslutsfattande är att välja kriterier, fortsätter Kjell Borking.

– Vad ska jag utgå ifrån när jag fattar beslut?

Många företag utgår från så kallade kpi:er, key performance indicators eller nyckeltal, men problemet är att de ofta blir många.

Ett annat problem, säger Aron Larsson, forskare och konsult på Preference, är att beslut ofta fattas i forum, inte av en ensam person. Deltagarna i gruppen har ingen gemensam bild av målet, utan fattar beslut utifrån olika kriterier. De pratar lätt förbi varandra.

– Man kan tro att det är en konflikt, säger han, men om man gör prioriteringarna tydliga kanske man kommer fram till ett beslut som alla kan acceptera.

– Skapar man modeller upptäcker man oklarheter, tillägger Aron Larsson.

Kjell Borking talar om beslutsfattande som en process, och det påminner rätt mycket om det metodiska angreppssättet för systemutveckling eller andra ingenjörsmässiga sätt att lösa problem.

– Man ska inte börja med att titta på olika lösningsalternativ, säger Aron Larsson, utan i stället fråga: vad vill vi uppnå?

Kjell Borking berättar om hur Preference hjälpte till med beslut om utbyggnad på Älgö i Saltsjö-baden, där fem förslag blev två efter att alla kriterier och prioriteringar hade sammanvägts. Av de två återstående vann ett – tjänstemännens förslag.

I Sundsvall hjälpte Kjell Borking, med en tidigare form av beslutsstödssystem, det lokala energibolaget att välja en modell för fast pris på fjärrvärme.

Andra företag som har använt systemet är Banverket, Ericsson, Hennes Mauritz, SCA, Trygg-Hansa och Vin- & Spritcentralen.

Aron Larsson demonstrerar för mig hur man kan köra simuleringar för att se hur olika faktorer påverkar utfallet. Man kan dra slutsatsen att vissa händelser är viktiga att hålla ögonen på, andra kan man bortse ifrån.

– I dag, när hela havet stormar, säger Kjell Borking, måste man tolka kriterierna annorlunda. Men, fortsätter han, det är nu man kan göra klippen!

Fakta

Beslutsstöd enligt Kjell Borking innebär att man:

  1. bestämmer sig för vad man vill uppnå;
  2. fastställer vilka faktorer som påverkar beslutet och vilka faktorer som är viktiga och vilka som är mindre viktiga;
  3. tar fram flera förslag till beslut;
  4. utvärderar beslutsförslagen i ljuset av punkterna ett och två.

Preferences system använder patenterade beräkningsmetoder som används i programmet DecideIT. Det har utvecklats i samarbete med KTH, Stockholms universitet och Mittuniversitetet under ledning av forskarna Love Ekenberg och Mats Danielsson.